Rasistisk retorik

En studie av Sverigedemokraternas partiprogram 1989 och 2011.

D4 Specialarbete, SV1203, halvfart kväll, VT17 7,5 hp

Ämne: Textanalys inklusive kritisk retorikanalys

Termin: 2016/2017

Handledare: Rudolf Rydstedt

Sammandrag

Sverigedemokraterna (SD) bildades 1988. Vid en jämförande studie av SDs partiprogram 1989 samt deras principprogram 2011 kan man finna en retorik som återspeglar främlingsfientliga värderingar. Partiet beskriver sig själv i bägge partiprogrammen som ett nationalistiskt parti. I 2011 års principprogram uttrycks att ”Sverigedemokraternas nationalism är öppen och icke rasistisk” (Sverigedemokraternas Principprogram 2011 [www]). Bägge partiprogrammen betonar behovet av en striktare invandringspolitik. I 2011 års partiprogram definieras svenskhet vilket tydliggör dikotomin vi – dem. Partiprogrammen utmärks av en tydlig andrafiering med retoriska fallasier. Skillnaden mellan 1989 års partiprogram och 2011 års principprogram är att 1989 års partiprogram i större utsträckning använder sig av patos samt propagandistisk och polemisk stil, medan 2011 års principprogram utmärks av ekvivokation och kanslistil.

Nyckelord: Sverigedemokraterna, partiprogram, principprogram, retorik, rasism, nazism, kulturrasism, andrafiering.

Innehållsförteckning

Sammandrag

1.     Inledning, presentation, bakgrund, motivering 1

2.     Syfte och forskningsfrågor 1

3.     Tidigare forskning 1

3.1.   Nazistisk retorik 4

4.     Teoriram, material, metod 7

4.1.   Teori 7

4.2.   Material 12

Urval och avgränsningar 12

4.3.   Metod 13

5.     Resultat 13

5.1.   Andrafiering 13

5.2.   Klassisk retorik 14

5.3.   Retoriska argumentationsfel: fallasier 16

5.4.   Propagandistisk och polemisk stil 20

6.     Diskussion 25

7.     Slutsatser 31

7.     Litteraturförteckning 33

8.     Bilagor 40

Bilaga 1 Andrafiering i Sverigedemokraternas partiprogram 1989 samt principprogram 2011 40

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1. Definitioner av rasism och nationalism

TRADITIONELL RASISMKULTURRASISMKULTURRELATIVISM
Distinkta raser utifrån fenotypiska skillnader. Samband mellan fenotypiska skillnader och nedärvda, mentala och intellektuella anlag, beteendemönster, lynne och moralisk karaktär.Kulturer är statiska.
Betoning på olikheter, snarare än likheter.
Kulturer möts istället för individer.

Ingen kultur står över en annan.





ETNONATIONALISMETNOPLURALISMMÅNGKULTURALISM
En nation är etniskt och kulturellt avgränsad. En delad nation bör samlas i en gemensam stat. Skiljer på etniska svenskar och svenskt medborgarskap. Kan tillämpa våld.



Fredlig åtskillnad mellan grupper av människor på etnisk grund. Etniskt homogena nationalstater. Hävdar vanligtvis alla folkgruppers lika värde och tar avstånd från idéer om överlägsna herrefolk.Blandning av olika parallella kulturer.









ESSENS/ESSENTIALISMICKE-ESSENTIALISM
    Specifika egenskaper hos olika grupper som är gemensamma för gruppen och manifesteras i trossystem, språk och kultur. Essens är naturlig och kan inte förändras.  Grupper är skapade, kan förändras, har kännetecken som överlappar andra grupper. Det finns inga absoluta
kategorier.

1. Inledning, presentation, bakgrund, motivering

Sverigedemokraterna (SD) bildades 1988 genom en sammanslagning av Sverigepartiet, Framstegspartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS)  (From, Mattias 2016 [www]). Vissa kritiker ser partiet som fascistiskt. (Höjer 2014 [www]) Utmärkande för fascismen är betoning på nationalism, antidemokrati och en stark ledare  (NE: Fascism [www]). Nazismen har sina rötter inom fascismen: ”Dess huvudbeståndsdelar var rasism, antisemitism, nationalism och antibolsjevism samt en uppfattning av historien som kamp mellan raserna och livet som den starkares rätt och överlevnad” (NE: Nazism [www]). Ofstad (2012:194) varnar för att nazismen kommer att visa sig i mer demokratisk skepnad med ett språkbruk som avsiktligt fjärmar sig från nazistiskt språkbruk. Han menar att nazistiska strömningar främst märks på ”handlings- och institutionsplanet”. Oja (Forskning.se 2015 [www]) och Klemperer (2006) anser att politiska ideologier konstrueras genom språket och därför menar Oja att det är viktigt att studera Sverigedemokraterna ur ett retoriskt perspektiv.

2. Syfte och forskningsfrågor

Syftet med uppsatsen är att undersöka om retoriken i SDs partiprogram kan definieras som rasistisk och eventuell nazistisk. Vilka retoriska medel använder de i sådana fall för att bygga upp en rasistisk retorik? Jag har i detta avseende jämfört 1989 års partiprogram med 2011 års principprogram.

3. Tidigare forskning

SD definieras ofta som populistiskt (Ekman & Poohl 2010:10). Ivarsflaten och Gulbransen anser att det primära hos populister är motståndet mot invandrare, i synnerhet muslimer. De är emot etablissemanget och säger sig företräda den vanlige medborgaren. De är nationalister och uttrycker att de inte är rasister. (Ivarsflaten & Gulbrandsen 2011:3-4 [www]) I Sveriges offentliga utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighets slutbetänkande Främlingsfienden inom oss från 2012 anförs att SD ger uttryck för en etnopluralistisk hållning (SOU 2012:74 s. 17-18. [www]) (tab. 1).

SD:s partiprogram anses av flera debattörer som alltmer nedtonat och partiet benämns ibland för ”nazister i kostym” (Besara 2009 [www], Ekman & Poohl 2010:145 ff., 217-218, Ekström von Essen & Fleischer 2006a [www], Ekström von Essen et al. 2006b:1. [www], Elgenius & Rydgren 2017 [www], Eliasson, Markus 2018 [www], Jakobsson 2010, Runberg 2013 [www]) Oja 2015:173).

Ett uppdaterat principprogram antogs på Landsdagarna 2019 där begreppet ”nedärvd essens” har strukits. Begreppet har tolkats som rasistiskt (Lönnaeus 2019 [www]). Detta har tillbakavisats av SD:s partiledare Jimmy Åkesson, som menar att uttrycket syftar till skillnader mellan könen (Johansson, Håkan 2018 [www]). I 1989 års partiprogram citerar SD Tage Erlander från 1965 när ordet ”ras” fortfarande var accepterat att använda. Inget riksdagsparti använde vid denna tid begreppet ”ras” i sina partiprogram (Valmanifest 1988 [M] [www], Valmanifest 1988 [Fp] [www], Kristdemokraternas valmanifest 1988 [www], Valprogram 1989-91 [C], Sverige 1988. Valmanifest [S] [www], Till Sverige 1988 [V][www], Ny demokrati. Partiprogram 1991 [www]).  Maria Bylund, språkvårdare på Språkrådet anser att ”ras” är ett så kallat markerat ord. Använder man begreppet så tar man ställning på ett eller annat sätt (Sandberg, Christin 2017 [www]).  Det kritiserade begreppet ”repatriering” finns endast med i 1986 års partiprogram (Ripenberg 2018 [www]). Begreppet ”massinvandring” blev känt i talet ”Rivers of blood speech” som hölls 1968 där man talade om ”mass immigration” (Wikipedia: rivers of blood speech [www]). Historikern Mikael Nilsson anser att det finns tydliga paralleller mellan Mein Kampf »Staatsangehörig« till »medborgare« i 2011 års principprogram samt Mein Kampfs begrepp »Staatsbürger« som enligt Nilsson motsvarar »nationstillhörig« i 2011 års principprogram (Nilsson 2016 [www]).  Att omdiskuterade begrepp fortfarande finns kvar i SD:s program anser Oja (2015:81, 184, 186, 246) beror på kalkylerad ambivalens, vilket är en kommunikation ”som på ytan säger en sak men samtidigt kan förstås på ett annat sätt, en dubbelhet som kan utnyttjas strategiskt. Man uttrycker något till synes okontroversiellt men som samtidigt av insatt mottagare kan tydas som ett samförstånd kring kontroversiella budskap” (Oja 2015:81).

Sannerstedt et al. (2015 [www]) har i sin rapport Hur extrema är Sverigedemokraterna? undersökt vilka väljargrupper SD har och kommer till slutsatsen att väljarna inte är högerextrema, utan vanliga svenskar som har en annan åsikt om invandring än vad som representeras av andra partier. Oja anser att SD anpassat sig till den retoriska situationen, men att deras åsikter är oförändrade (Oja: 2015:245). I april 2017 utgavs boken Utan ånger: Gustav Ekström – SS-veteranen som grundade Sd (Ulvenlöv et. al. 2017). I boken beskrivs hur Ekström och andra nazister från Ekströms generation var med i bildandet av SD (Ulvenlöv et. al. (2017: 199-200).

Oja (2015) beskriver hur SD gradvis försöker förändra bilden av sig själva från SD:s ”bildande ur Bevara Sverige Svenskt, via bombarjackorna under nittiotalet, och fram till tjugohundratalets blåsippa” (Oja 2015:29). I samband med att den nynazistiska våldet eskalerade i Sverige under 1990-talet, vilket ledde till att även SD utpekades av Aftonbladet som en arena för personer med nynazistiska åsikter , tog SD:s partiledare avstånd från nynazismen (Gustavsson 1999). Detta var ett avståndstagande som SD, enligt Oja, inte explicit gjort tidigare (Oja 2015:30-31, Expo 2011 [www]). Andra förändringar av partiet under 1990-talet omfattade både yttre symboler och politiska åsikter (Oja 2015:31-32).  SD försöker själv ge en bild av att vara ett parti med nolltolerans för rasism och har många interna problem med partimedlemmar som utesluts på grund av icke rumsrena åsikter (Jungar 2017: 55 ff.).

Så sent som 2018 blev Björn Söder (SD) kritiserad av andra riksdagspartier för att han inte definierade Sveriges etniska minoriteter, däribland judar, som svenskar (Klintevall 2018 [www]). SD hävdar att de uttrycker solidaritet med judar och Israel, men anses av vissa judar vara antisemiter (Granér & Nilsson 2017 [www]). Att SD alltmer har kommit att anses som ett rumsrent parti visas bland annat av att Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush Thor 2016 uttalade att SD inte var rasistiskt (Holmqvist & Karlsson 2016 [www]). Även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson hävdade 2019 att SD inte är ett rasistiskt parti och kan nu tänka sig att samarbeta med dem (Nordenskiöld 2019 [www], Stigfur 2020 [www]).

3.1. Nazistisk retorik

För att analysera vad som retoriskt utmärker nazism har jag utgått från framför allt Harald Ofstad (2012) och Victor Klemperer (2000). Ofstad analyserar Mein Kampf, vilken Ofstad menar klart uttrycker bilden av ideologins mentalitet (Ofstad 2012:13,27). Klemperer menar att de grundläggande dragen för det nazistiska språkbruket kom att fixeras i Mein Kampf. När nazisterna tog makten 1933 kom det nazistiska språkbruket att sprida sig hos folket, både inom det privata och det offentliga (Klemperer [1947] 2006:13,45,131). Polenz menar att Tredje Rikets språk faller under kategorin ”totalitärt språk”. Totalitarism handlar om läran om diktatur, att en stat endast tillåter ett maktägande parti. Utmärkande för en totalitär stil är starkt värderande uttryck, vaga och luddiga begrepp, en förkärlek för främmande ord, religiösa och militära uttryck, ett formaliserat språk och en låg stilistisk nivå med ett språk hämtat från triviallitteratur (Polenz 1970:168-173, NE: Totalitarism [www]). Jag har valt att dela in den nazistiska retoriken i sex punkter som täcker in både Ofstads och Klemperers resonemang.

1. Främlingsfientlighet

Det finns olika raser som är av biologisk art, men det finns också skillnader i psyke (Ofstad 1979:26). Hitler går så långt att han inte upplever jude som ett verkligt rasbegrepp, utan som ett ”andligt begrepp” (Ofstad 1979:27). Den ariska rasen är den yppersta rasen och också den starkaste. Hitler tillämpar den darwinistiska synen att de med bäst egenskaper överlever (Ofstad 1979:34 ff.). Nazism är en ideologi som prisar våld och brutalitet. I våldet ingår också projektion där motståndarna tillskrivs vara våldsamma och aggressiva (Ofstad 1979:74). Man graderar människor efter hur tyska eller otyska de är. Har man mer än tjugofem procent icke-ariskt blod är man ”främmande för rasen” och är inte ”rasren” [artfremd]. Som en tydlig motsats står det rasrena tyska ”folket” [Volk] (Klemperer [1947] 2006:5-59, 314). Nationen och nazisternas största fiende är judarna. Klemperer anser att just judarna blev utvalda för att de fanns där.

Antisemitismen är från början till slut partiets effektivaste propagandamedel, dess effektivaste och populäraste konkretisering av rasdoktrinen. För den tyska massan är den identisk med partiets raslära. För vad vet den tyska massan om farorna med Verniggerung [negrifieringen] och hur djup är egentligen den personliga kunskapen om den förmenta mindervärdigheten hos folken i öster och söder? Men alla känner en jude” (Klemperer [1947] 2006:172).

För nazisterna var juden, som Klemperer uttrycker det, ”´inkarnationen av den populäraste svartskallen [volkstümlicher Türkenkopf] och syndabocken´ ” (Klemperer [1947] 2006:221-222). Klemperer menar också att om Führern hade utrotat alla judar, hade ”nya judar” uppfunnits (Ibid). Den tidigare fientligheten mot judar hade rört sig om motstånd mot en grupp som stod utanför den kristna tron och det kristna samhället. Nazismen accentuerade skillnaden genom att tala som judar och icke-judar som en blodsfråga, något som assimilering inte kunde kompensera för (Klemperer 2000:132–133). Klemperer menar att allt inom nationalsocialism kretsar kring ”volk- and blut- and arthaft” (Klemperer 2000:268), det vill säga folk – blod- och rassystem.

2. Likriktning

Utmärkande för nazismen var nationalstaten. Nazismen är antiinternationell och inte individinriktad (Ofstad 1979:19ff). Ordet reich har en central betydelse inom nazismen. Republiken är hela folkets angelägenhet. Det är en enad region på solid grund. (Klemperer 2000:114). Majoritetsbeslut och demokrati ska ersättas med diktatorisk makt. Människan ska vara likriktad (Ofstad 1979:59). Ett av de första begrepp som infördes inom LTI var troligen likrikta [gleischschalten] (Klemperer [1947] 2006:198). Begreppet innebär att nazisterna successivt etablerade ett system med totalitär kontroll över både individ och alla delar av samhället (Klemperer [1947] 2006:200).

3. Lojalitet – ledare

Staten ska styras av en ledare och folket ska visa lydnad och lojalitet mot ledaren och mot nationen (Ofstad 1979:48 ff..) Nazismen präglas av en idealistisk syn som utmärks av en obetvingad offervilja för samhället. Det handlar emellertid inte om individorienterad idealism där social och ekonomisk jämlikhet är ett mål, utan om en symbolorienterad idealism som riktar sig mot ”symboler, visioner och framtidsdrömmar utan klart samband med människors andliga och materiella välfärd” (Ofstad 1979:91).

4. Ny användning av terminologi

Inom LTI använder man gärna främmande ord som imponerar och som man inte förstår innebörden av. ” Vem som helst kan förstå ´göra ned någon´[schlechtmachen], medan ´chikanera´ [diffamieren] visserligen inte förstås av så många, men det gör definitivt ett högtidligare och starkare intryck än ´göra ned´ ” (Klemperer [1947] 2006:312). Nazisterna lånar gärna terminologi och ändrar innebörden av begreppet. Från expressionismen tas t ex begrepp som aktion för att beteckna heroism och sturm kommer att beteckna en militär term. En annan symbol som nazisterna lånade in från expressionismen och som blev mycket populär var facklan (Klemperer 2000:67 ff.). 

5. Antiintellektualism – pathos

Anti-intellektualism går ut på att läran om vetenskaplig objektivitet och värderingsfrihet är en illusion. Rationell aktivitet när det gäller att förklara individers eller gruppers handlingar är underordnat ”känsla, lidelse, vilja, ”blod”, ”ras” etc.” (Ofstad 1979:69). Nazismen är en ideologi som ”i stor utsträckning använder sig av floskler och klichéer, som mera har en konventionellt känsloutläsande eller känslodämpande funktion än en kognitiv (Ofstad 1979:83). Den nazistiska historieuppfattningen har drag gemensamt med den för Tyskland aktuella romantiska historieuppfattningen. Materialistiska och ekonomiska förklaringar ersätts med ”andliga” och ”moraliska” faktorer av historiska betydelse (Ofstad 1979:95). Nazismen söker sin grundval i ”en absolut princip” som enligt Hitler uppenbaras i naturen (Ofstad 1979: 128). Grunden i den absoluta principen är rasläran och ariernas överlägsenhet. (Ofstad 1979:134). Klemperer konstaterar att ordet filosofi tigs ihjäl och ”ersätts med världsåskådning [Weltanschauung]. Att betrakta [anschauen] har aldrig varit förknippat med tänkande; den tänkande människan ägnar sig åt raka motsatsen, hon frikopplar sina sinnen från objektet och gör abstraktioner” (Klemperer [1947] 2006:136). Inom LTI blev ordet betraktelsesätt; vision [schau] ett kultord. Nazismen vänder sig emot systematisk vetenskap och istället använder sig av organisk kunskap. Den universella mänskligheten är ersatt av organisk sanning, vilken framträder som ett speciell blod som endast är giltig för den rasen. (Klemperer 2000:99). Ordet härrör sig från grekiska ordet organon och som också har gett upphov till ord som organ och organisk.  Tysklands förflutna historia beskrivs i heroiska ordalag. Begreppet Blod och fädernejord [Blut und Boden] är centralt där förebilden är förhärligandet av ”bonden som jordnära, traditionsbunden och fientligt inställd till allt nytt in i det sista oförändrad” (Klemperer [1947] 2006:294). Cassirer ([1946] 2007) anser att nya ord har skapats och gamla ord används med en annan innebörd. Förändringen beror på att ord som tidigare användes på ett beskrivande och logiskt sätt med en semantisk innebörd, nu används som magiska ord vars syfte är att skapa vissa effekter och röra upp vissa känslor (Cassiser [1946] 2007:278, Klemperer [1947] 2006:11).

6. Byråkratiska termer

Man använder språket som ”förfalskningsmedel” (Ofstad 1979:76). Istället för att döda judar talade man om slutgiltig lösning  [Endlösung]. Språkbruket kom att ändras från ett konkret brutalt språk till ett byråkratiskt kanslispråk när nazisterna kom till makten (Ofstad 1979:76)

Det politiska språket kan studeras på olika sätt, därför kommer jag att använda flera olika teorier.  Det är teorier om rasism samt olika delar av den klassiska retoriken. I den klassiska retoriken undersöks främst retoriska argumentationsfel, fallasier.  Olika typer av texter har olika stilarter. Jag ska därför undersöka om texterna utmärks av propagandistisk och polemisk stil eller kanslistil ( Cassirer 2015:113-114) eftersom dessa stilarter även utmärker nazistisk retorik.

4. Teoriram, material, metod.

4.1 Teori

Det politiska språket kan studeras på olika sätt, därför kommer jag att använda flera olika teorier.  Det är teorier om rasism samt olika delar av den klassiska retoriken. I den klassiska retoriken undersöks främst retoriska argumentationsfel, fallasier.  Olika typer av texter har olika stilarter. Jag ska därför undersöka om texterna utmärks av propagandistisk och polemisk stil eller kanslistil ( Cassirer 2015:113-114) eftersom dessa stilarter även utmärker nazistisk retorik.

4.1.1. Teorier om rasism: Rasism, nyrasism, kulturell rasism och andrafiering.

Definitionen av rasism med främst fenotypiska och etniska kriterier tog historiskt sin start under 1500-talet när doktrinen om blodets renhet, limpieza de sangre, inte längre ansågs befria judarna från deras kollektiva skuld för Jesu avrättning (NE: Rasism [www]). Rasläran kom att utvecklas till att man under upplysningstiden klassificerade och katalogiserade folk och kulturer. Inom biologin och med hjälp av klimatläran försökte man förklara skillnader mellan raserna (Ibid). Efter nazismens fall 1945 har rasismen få ta sig andra, mer diskreta kännetecken. I Sydafrika konstruerades bilden av ”afrikanen som kulturellt främmande eller den etniske andre” för att dölja regimens rasistiska grundvalar (Fredrickson 2002: 120). Under 1950- och 1970-talet undveks biologiska argument för att försvara apartheid. Istället tillämpades vad historikern Saul DuBow beskrivit som ”kulturell essentialism” (DuBow 1995:246, 262-263, 290). Grundtanken med essentialism är taget från den tyske filosofen Herder (1744-1803) som ansåg att varje ”Volk” skulle utveckla en unik och värdig kultur, vilket krävde isolering och separation från andra kulturer. Sammankopplingen mellan språk, kultur och ras hämtades från den tyska nazistismen, men till skillnad från nazisterna betonades inte rent biologiska faktorer (Fredrickson 2002: 121).  Termer som kan användas här är etnonationalism respektive etnopluralism. Etnonationalism innebär kortfattat en stat – ett folk. Etnopluralism är en radikalare form där man identifierar etniska skillnader. Ideologin, menar Oja, ”bygger på ett tydligt ”vi och dem”-tänkande och centralt blir det kulturspecifika hos olika grupper” (Oja 2015:38) (se tab. 1).

Fredrickson (2002: 126) hävdar att rasismen avtagit de senaste femtio åren till följd av Förintelsen, avslutet av Jim Crow-systemet i USA och apartheid i Sydafrika. Ideologier väljer att istället för att åberopa rasbegreppet i modern biologisk mening hävda att det finns bestående och oöverkomliga skillnader mellan olika människogrupper: ”Det som har kallats ”nyrasism” i USA, Storbritannien och Frankrike är ett sätt att se på skillnader som förtingligar och essentialiserar kulturen snarare än arvsanlagen, eller med andra ord låter kultur fylla samma funktion som ras” Fredrickson (2002: 127).  Fredricksom menar vidare att gränsen mellan ”kulturalism” och ”rasism” är lätt att överskrida, vilket medför en ”kulturrasism”.  Han uttrycker att ”Kultur och till och med religion kan essentialiseras så långt att de blir funktionella motsvarigheter till biologisk rasism, vilket i viss mån har inträffat under senare tid när det gäller inställningen till svarta i USA och Storbritannien och till muslimer i flera länder med kristen dominans” Fredrickson (2002: 130). Gelman definierar essentialism som synen på att ett objekt är naturligt och oföränderligt och även manifesteras i trossystem, språk och kultur. Hon pekar på faran av att utifrån vetenskaplig forskning om essens dra slutsatsen om sociala kategorier som ras och kön. (Gelman 2005:10 [www]).  

Andrafiering är ett begrepp som omfattar en process där individer och grupper markeras och behandlar som annorlunda och sämre i relation till den dominanta, sociala gruppen. Alla kan utsättas för andrafiering och som en konsekvens utstå diskriminering (Oxford reference: Othering [www], Ekman& Poohl 2010:400-401, Oja 2015:214-215, 217, 225).

4.1.2. Klassisk retorik.

Det finns tre grundläggande byggstenar inom den klassiska retoriken; ethos, logos och pathos. Ethos är kopplad till talaren eller textens personlighet och trovärdighet och kan enligt Aristoteles delas upp i tre aspekter: talarens goda karaktär (arete), talarens sunda förnuft eller klokhet (fronesis) samt talarens välvilliga inställning till publiken (eunoia).  Arete kan uttryckas genom att hänvisa till egen auktoritet eller någon annans auktoritet. Fronesis uttrycks genom att talaren visar sig kunnig och omdömesgill eller tvärtom tvivelaktig, falsk och manipulerande. Eunoia handlar om att skapa samhörighet, en ”vi-känsla”. Det kan ske genom att talaren hänvisar till gemensamma intressen och värderingar som delas med publiken/läsaren.  Logos handlar om att övertyga med fakta och förnuft. Logos använder sig av språkhandlingen docere som innefattar att upplysa, informera och undervisa sin publik. Pathos handlar om att övertyga genom att appellera till publikens känslor. Politiska partier målar gärna upp bilder av det publiken fruktar i samhället och erbjuder sin unika lösning på problemet (Mral 2016:56-57). Ett konkret sätt att appellera till publikens känslor är att använda värdeladdade ord. Hietanen (2016:48) tar som exempel Olof Palmes Hanoital från 1972 där USA:s bombningar beskrivs som ”tortyr”.

Inom retorik har man sedan antiken tre former av tal: rådgivande tal (genus deliberativum), juridiska tal (genus judiciale) samt uppvisningstal (genus demonstrativum). Epideiktisk retorik används inom politiken och behandlar både beröm och klander . De befinner sig i nutid, men använder sig både av det förflutna och framtiden, som de förutspår.  Epidektik utgår från ett perspektiv där man söker att skapa gemenskap och samsyn. Detta görs argumentativt. Argumentationen kan handla om värderingar och identiteter utifrån den verklighetsbeskrivning man har. Den gemensamma identiteten konstrueras genom att klargöra vilka som är ”vi” och vilka som är ”de andra”. Verkligheten kan definieras i termer som ”trygghet och tradition” och skapar då samtidigt ett narrativ där invandring ses som ett samhällsproblem (Oja 2015: 93-95).

4.1.3 Retoriska argumentationsfel: fallasier.

Hietanen (2016:56-57) beskriver arton traditionella fallasier eller felslut som kan förekomma inom argumentation. Av utrymmesskäl har jag fått begränsa mig till fem fallasier som täcker in exempel på andrafiering:

1. Falskt auktoritetsargument – argumentum ad verecundiam förlitar sig på någon som saknar relevant kompetens.

2. Falsk kausalitet – post hoc argo propter hoc: man drar slutsatser att något är en följd av något annat utan att ge skäl för detta orsakssamband.

3. Det sluttande planet – argumentum ad consequentiam: man argumenterar för att något kommer att leda till något annat så att det sätter hjulen i rullning och leder till ett oönskat tillstånd, utan att ange skäl för varför det ursprungliga läget skulle leda till det slutliga läget.

4. Falsk dikotomi: en argumentation där man lägger fram ett begränsat antal alternativ med antagandet att ett av dessa måste väljas eftersom de andra är oacceptabla, men man ger inte skäl för varför endast de inkluderade alternativen gäller.

5. Ekvivokation :en argumentation bygger på en specifik och ofta udda tolkning av ett ord eller en fras.

4.1.4. Propagandistisk och polemisk stil eller kanslistil

Utmärkande för propagandistisk och polemisk stil är starkt värdeladdade ord, i polemisk stil ofta negativt. Menings- och satsbyggnaden är oftast parataktiskt med korta satser och meningar. Man använder sig av hopning, variation, stegring, anaforer och metaforer, ironi, överdrifter, retoriska frågor och utrop (Cassirer 2015:114). Utmärkande för kanslistil är en neutral stilvalör. Menings- och satsbyggnaden är hypotaktiskt med långa meningar och attributiv satsförkortning. Man använder sig av ett opersonligt språk utan person- och miljöbeskrivning eller dialog (Cassirer 2015:113).

4.1.4.1. Värdeladdade ord.

Värdeladdade ord kallas även för plus- och minusord eller valör. I modern stilistik används begreppet valör för att beskriva ordens attityd till det betecknade (Rydstedt 2012:236 [www]) Cassirer (2015: 131) uttrycker att ”orden är i sin egenskap av de betydelsebärande enheterna språkets ojämförligt viktigaste ingrediens. Med hjälp av orden kan vi inte bara beteckna våra tankar och föreställningar om verkligheten, vi kan också precist och subtilt uttrycka vår attityd gentemot det vi talar om och dem vi talar till”. Som exempel nämner Cassirer ”horunge” som minusord och ”kärleksbarn” som plusord. Redan 1512 gav Desiderius Erasmus ut sin retoriska bok De Utraque Verborum ac Rerum Copia som handlar om hur man med ord kan skriva om texter till att passa in i olika sammanhang genom att utsmycka, förstärka och ge variation till tal och skrivande (Wikipedia: Copia: Foundations of the Abundant Style [www]).

4.1.4.2. Menings- och satsbyggnad

Paratax är ett grammatiskt begrepp som betyder samordning av huvudsatser, samordnade konjunktioner. Motsatsen är hypotax som betyder underordning av satser, underordnade konjunktioner eller subjunktioner.  Tanken är att det anses som enklare att läsa texter med övervägande samordning än att läsa texter med en utvecklad underordning och bisatssystem. Satserna i en paratax blir ofta korta (Cassirer 2015:88). Paratax räknas som mer talspråkig och hypotax som mer skriftspråkligt (Cassirer 2015:120). Attributiv satsförkortning innebär efterställt attribut som utgörs av adjektiv- eller participfras t ex. två tunnor fulla med guld, en vagn dragen av två svarta hästar (NE: Attributiv satsförkortning [www]).

4.1.4.3. Övrigt

Hopning innebär att man upprepar ord, med eller utan variation (Mral 2016:60), det kan vara upprepning av en rad ord eller uttryck för att ge ett större eftertryck. Ofta kan det handlar om flera synonymer i följd (Mral 2016:65) Enligt Cassirers definition ska det vara minst tre olika ord med liknande betydelse (Cassirer 2015:147). Variation handlar om upprepning av två olika ord med liknande betydelse. Stegring innebär att man går från det lilla eller oansenliga till det stora och ansenliga (Cassirer 2015:100). Rydstedt (2012:91 [www]) beskriver stegring som att skapa ”samhörighet genom att möta publiken på den punkt där den befinner sig vid starten. Sedan för du den dit du vill ha den”. Anafor innebär samma inledningsord i några på varandra följande satser. Exempel på detta är Martin Luther Kings tal där orden ”I have a dream” upprepas i början av flera meningar (Mral 2016:64). Metafor innebär att man beskriver något med ett bildligt uttryck. Som exempel nämns Fredrik Reinfeldt som uttrycker att han är en stridshäst (Mral 2016:63). Ironi innebär helt enkelt att man säger en viss sak, men menar något helt annat. Som exempel nämns hur underbart det är i november med snö, slask och blåst (Mral 2016: 62). Maximalprincipen innebär att vi ”använder maximalt starka uttryck i enlighet med situationens krav” (Cassirer 2015:69). Om man frångår maximalprincipen resulterar det antingen i överdrift eller underdrift. Retoriska frågor handlar om att göra ett påstående i form av en fråga. Svaret på frågan får man i frågeställningen. (Cassirer 2015:162). Rydstedt beskriver retoriskt utrop som ett påstående som är förklätt till utrop. Han ger som exempel ”Jag förstår upprördheten. Så hemskt! Så förfärligt!” (Rydstedt 2012:298 [www]). Ett opersonligt språk innebär att resonemanget kopplas till innehållet i texten och inte utmärks av subjektiva åsikter. Olika sätt att skriva opersonligt är att använda passiv verbform med -s på slutet, nominaliseringar…” (Örebro Universitetsbibliotek 2020 [www]).  

4.2 Material

Urval och avgränsningar

Sverigedemokraterna tar i sina partiprogram upp ett flertal ideologiska frågor. Jag kommer dock att fokusera på hur 1989 års partiprogram och 2011 års principprogram återspeglar drag av rasism/nazism såsom det lyfts fram av främst Ofstad (2012) och Kemperer (2000). Vissa jämförelser har gjorts med andra riksdagspartiers partiprogram.

4.3 Metod

Partiprogrammen från 1989 och 2011 har gåtts igenom i en jämförande studie. I en första genomgång har andrafiering gåtts igenom. ”Den andre” ska inte vara till exempel en politisk meningsmotståndare, utan den andre är uteslutande den som inte definieras som (etnisk) svensk av SD. Vid genomgång av den klassiska retoriken definieras kort texternas retoriska hemvist. Texterna analyseras för att se om det finns retoriska argumentationsfel, så kallade fallasier. Värdeord kommer att analyseras. Resultatet av genomgången kommer att relateras till den kunskapsöversikt som presenterats om SD , om rasism som teori och i relation till framför allt Ofstad och Klemperers kunskapsöversikt över vad som utmärker nazism och nazistiskt språkbruk.

5.0 Resultat

5.1 Andrafiering

Främst 1989 års partiprogram utmärks av en tydlig andrafiering (se bilaga 1).  Andrafieringen finns i alla avsnitt av programmen, oavsett om avsnittet handlar om invandring eller inte. ”Vi” karakteriseras av ”Sverige”, ”vårt folk”, ”svenskar”, ”svenska nationen”. 1989 års partiprogram har en balans av ”vi” och ”dem”. 2011 års principprogram har fokus på ”vi” och inte lika många ”dem”. Begreppet ”folk” används 29 gånger i 1989 års partiprogram och 37 gånger i 2011 års principprogram exkl. det mer neutrala begreppet ”befolkning”. ”De andra” karakteriseras av ”broder dödad broder”, ”främmande”, ”invandring”, ”förföljda”, ”flykting”.  ”invandrarproblem”, ”u-hjälp”,  ”internationella ligor och förbrytare…Knarksyndikat och terrorister”. I 2011 års principprogram avtar andrafieringen markant. ”Vi” karakteriseras av ”gemensam nationell identitet”, ”nationell samhörighet”,  ”Sverige”, ”nationen”, ”Svenska nationen”, ”förbrödring”. ”De andra” karakteriseras av ”flera folk”, ”människor med bakgrund i andra nationer”, ”assimilerad”, ”infödd svensk som bytt lojalitet”, ”född i en annan nation”, ”invandrare”. Utmärkande för 2011 års principprogram är att man nu tydligt definierar ”den andre” (Sverigedemokraternas partiprogram 2011 [www]) .

5.2 Klassiskt retorik

Arete handlar om skribentens trovärdighet. Eftersom ”jaget” i partiprogrammen är kopplade till svenskar kan trovärdighet byggas upp genom en betoning på ”vi” svenskar och ”de andra” som inte är svenskar eller inte är lojala mot Sverige. Arete kan också uttryckas genom att hänvisa till en annan auktoritet, vilket också görs i både 1989 och 2011 års partiprogram. Detta åskådliggörs i avsnittet om fallasier under falskt auktoritetsargument. Fronesis handlar om att skribenten visar sig kunnig och omdömesgill. År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik. Detta nämns indirekt i 1989 års program, men uttrycks inte på vad som kan uppfattas som ett kunnigt och omdömesgillt sätt (Riksdagen.se 1975 [www]).

Problemen började när Socialdemokraterna under sin nyvalde partiordförande Olof Palme allt ljudligare utbasunerade som sitt utrikespolitiska mål kommunisternas gamla slagord ”internationell solidaritet”. Då öppnades våra gränser för allsköns förföljda socialistiska bröder, inklusive både kommunister, anarkister och ligister som åberopade politisk förföljelse (Partiprogram 1989:1 [www])

1. Ethos

I 2011 års Principprogram kan man utläsa en strävan efter att ge ett kunnigt och omdömesgillt intryck:

Den europeiska socialkonservatismen föddes i mitten av 1800-talet som en reaktion på den samhällssplittring och det hotande klasskrig som följde i den tidiga industrialismens fotspår. De grundelement inom den klassiska socialkonservatismen som Sverigedemokraterna framförallt sympatiserar med är dess strävan efter att försöka skapa stabilitet och gemenskap i samhället genom att förena de bästa elementen hos den traditionella högern och den traditionella vänstern (Principprogram 2011:11 [www])

Eunoia handlar om att skapa samhörighet, en ”vi-känsla”. Detta åskådliggörs bäst i avsnittet om andrafiering.

2. Logos

Docere handlar om undervisning och det SD vill förmedla i 1989 års partiprogram är att Socialdemokraterna har svikit Sverige genom att bland annat öppna upp för invandring.

Vår gemensamma nation har under en lång följd av år förts in på en väg där förståelsen för den nationella samhörigheten blivit allt mindre. Vissa politiker har öppet förringat och förhånat betydelsen av vårt nationella arv. (Partiprogram 1989:2 [www])

I SD:s principprogram 2011 har partiet nu definierat sig som ett ”socialkonservativt parti” och undervisar i principprogrammet om innebörden av detta begrepp.

3. Pathos

SD målar i synnerhet i 1989 års partiprogram upp en bild av den katastrof som det innebär att Sverige som nation har öppnat upp för invandring.

Politikernas krav på ”internationell solidaritet” och på ”det öppna samhället” har röjt vägen för en invandringspolitik som öppnat vårt lands gränser för en brokig ström av föregivna invandrare och politiska flyktingar. Sedan åberopar de ”demokrati och jämlikhet” för att ställa ständiga krav på alla medborgerliga rättigheter och på att få bibehålla ”sin egen kultur”, inklusive sina inhemska sedvänjor och inbördes konflikter.. (Partiprogram 1989:1  [www])

SD har en betydligt mer nedtonad bild i 2011 års principprogram, även om budskapet är detsamma om nackdelarna med invandring.

Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk. (Principprogram 2011:6  [www])

I avsnittet om värdeladdade ord går vi igenom ett konkret sätt att appellera till publikens känslor.

5.2 Retoriska argumentationsfel: fallasier

1. Falskt auktoritetsargument – argumentum ad verecundiam

I SD:s program åberopas experter eller auktoriteter för att legitimera deras partipolitik såsom som Per-Albin Hansson och Tage Erlander (Partiprogram 1989:1  [www])

I 2011 års principprogram kan man se att SD åberopar olika politiker och filosofer för att på detta sätt legitimera sin politiska ståndpunkt. Skillnaden i 2011 års principprogram är att Disraeli räknas som en av socialkonservatismens grundare (Ne: Benjamin Disraeli [www]), Wikipedia: Benjamin Disraeli [www]). Teodor Holmberg beskrivs av Edgren som en ”kuriositet” med antidemokratiska idéer vars socialkonservatism låg nära nazismens ideologi (Edgren 2018 [www] Partiprogram 2011: 11 [www]).

2. Falsk kausalitet – post hoc argo propter hoc.

I synnerhet i 1989 års partiprogram finns ett flertal exempel på falsk kausalitet där svenskar står för goda konsekvenser och invandrare för dåliga konsekvenser utan något reellt orsakssamband.

Ett välmående fritt folk i en homogen svensk stat. (Partiprogram 1989:1[www])

Naturligtvis kan man identifiera sig med andra människor baserat på likheter, men detta behöver inte nödvändigtvis, vilket SD hävdar i 2011 års principprogram grunda sig på nationalitet utan på andra faktorer som könstillhörighet, gemensamma erfarenheter, värderingar och intressen osv.

Vi delar också den tidiga europeiska socialkonservatismens analys att nationalismen och stärkandet av samhörigheten på den nationella identitetens och den gemensamma kulturens och historiens grund… (Principprogram 2011:11 [www]).

3. Det sluttande planet – argumentum ad consequentiam

1989 års partiprogram uppvisar många exempel på det sluttande planet, medan 2011 års principprogram endast uppvisar något enstaka exempel.

Naturligtvis har detta lett till vad som var att vänta och bara kommer att bli allt värre: Olösliga invandrarproblem, ökat våld och ökad brottslighet. Det säger sig självt, att denna självmordspolitik måste brytas och att en ny invandringspolitik för överlevnad och hälsa införas, om inte Sverige skall gå sin upplösning och undergång till mötes. (Partiprogram 1989:2 [www])

Ju mer en invandrares ursprungliga identitet och kultur skiljer sig ifrån den svenska nationens och ju större gruppen av invandrare är, desto svårare blir assimileringsprocessen. (Principprogram 2011:15 [www])

4. Falsk dikotomi.

För SD finns ingen gråskala. Allt är svart eller vitt. Ingen invandring eller massinvandring. Denna svartvita syn ser vi flest exempel av från 1989, men det finns exempel även från 2011.

Vi tror att en etniskt och kulturellt homogen nation har större förutsättningar för en fredlig och demokratisk utveckling är en mångkulturell heterogen statsbildning. (Partiprogram 1989:3 [www])

I SD:s värld finns bara svensk kultur kontra utländsk kultur. Att kulturyttringar kan komma till Sverige på andra sätt tex. genom att svenskar tar med sig kulturella element från utlandsvistelser eller att det finns olika kulturer oberoende av andra länders kultur t ex olika kost, mode, olika värdegrunder osv.  tycks inte existera för SD.

Huruvida slutmålet med de mångkulturalistiska strävandena är att skapa ett samhälle där alla nationella kulturer upplöses och sammanblandas till en ny gemensam mångkultur eller om det är att särkulturellt samhälle där en mängd vitt skilda nationella kulturer existerar parallellt inom samma stat, är för oss ovidkommande. Vår uppfattning är att bägge dessa scenarion kommer att leda till ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation, motsättningar, otrygghet och minskad välfärd som följd. (Principprogram 2011:21 [www])

5. Ekvivokation

Begreppet nation har en särställning i SD:s retorik. Nation i olika ordkombinationer exklusive begreppet internationell benämns 32 gånger i 1989 års partiprogram. I 2011 års principprogram nämns begreppet nation i olika ordkombinationer 119 gånger. Vi kan alltså konstatera att nation är ett centralt och viktigt begrepp för SD och markerar deras politiska inriktning som ett nationalistiskt parti. Som en jämförelse kan vi ta begreppet internationell som i olika ordkombinationer nämns 13 gånger i 1989 års partiprogram varav en del har tydliga negativa konnotationer: internationaliseringsprocessen, ”internationell solidaritet” [ironi] (Partiprogram 1989:1 [www],  internationaliserad nöjesindustri, internationellt orienterade politiker, internationella ligor (Partiprogram 1989:1  [www]). I 2011 års principprogram nämns begreppet internationell 7 gånger och även där med negativa konnotationer:

Man förkastade den gamla högerns egoism, klassförakt och bristande empati med sina arbetande landsmän samtidigt som man också förkastade marxismens naiva människosyn, dess radikalism, internationalism, förakt för traditioner och bristande respekt för lagen och äganderätten” (Principprogram 2011:11 [www]).

Begreppet ras används i särskiljande bemärkelse i 1989 års genom att citera en känd socialdemokratisk politiker som använde begreppet i en tid (1965) då användningen av begreppet ras var allmänt accepterat (Partiprogram 1989:1  [www] Se punkt 1 för citat.) När SD i 2011 års principprogram uttrycker att de är ett icke-rasistiskt parti, men samtidigt uttrycker att de delar upp människor efter kultur, språk, identitet och lojalitet och inte efter genetisk tillhörighet innebär det bara att de inte identifierar sig med den fenotypiska rasismen, men däremot den idag allmänt förekommande kulturrasismen (Principprogram 2011:13 [www].

I 1989 års partiprogram står omnämnt begreppet transitering (Partiprogram 1989:11 [www]). I sammanhanget avses invandrare till Sverige vilka SD anser endast ska uppehålla sig en kortare tid i Sverige. Den gängse innebörden av ordet handlar om transport av i första hand gods men även passagerare eller i krig fångar eller trupper (SAOB: Transitera [www]).

I 2011 års principprogram väljer man att istället för i som in 1989 år partiprogram använda ordet ras istället göra en utläggning kring begreppet essens (Principprogram 2011:8 [www])

Ett centralt begrepp är ordet demokrati, som i SDs tappning stipuleras till en helt annan innebörd än den vedertagna.  

Den moderna demokratin har vuxit fram i intim symbios med nationalstaten. Demokrati betyder folkstyre och SDs uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet folk i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där de inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk (Principprogram 2011:6 [www])

I SDs principprogram från 2011 kan vi se att SD har lånat in begreppet folkhem, ett begrepp som i Sverige associeras med Socialdemokratin (Principprogram 2011:3,11, 34 [www]).

Begreppen kulturimperialism och kulturrelativism används tillsammans och definieras som att ”medvetet försöka förändra eller avskaffa en annan nations kultur (Principprogram 2011:19, 20, 43 [www]). Ett annat liknande begrepp är mångkulturalism där nationella kulturer enligt SD upplöses. (Principprogram 2011:21, 34 [www])

Begreppet lojalitet finns inte omnämnt i 1989 års partiprogram, men väl i 2011 års principprogram och hänger där samman med definitionen av vilka som ska räknas som svenskar (Principprogram 2011: 13, 15 [www]).

Begreppet betrakta finns inte omnämnt i 1989 års partiprogram, men väl i 2011 års principprogram hela 21 gånger. Riksdagspartiers partiprogram från omkring 2011 har inte med begreppet betrakta mer än en gång vardera för Moderaterna, Centern och Miljöpartiet (Fler jobb och nya möjligheter. Vägval 2010 [S] [www], Folkpartiet Liberalernas valmanifest 2010 [www], Moderaternas idéprogram 2011 [www], Valmanifest för Centerpartiet mandatperioden 2010-2014 [www], Vänsterpartiet valplattform 2010 [www], 13 steg och 89 vallöften 2010 [Kd] [www])

Vi kan finna begreppet organisk i 2011 års principprogram:

Utländska företeelser kan mycket väl bli en del av den svenska kulturen om det sker naturligt, frivilligt, organiskt och successivt . Kulturimpulser som utan att anpassas till svenska förhållanden inympas i det svenska samhället av makthavare eller grupper som inte själva ser sig som svenska betraktar vi dock inte som en del av den svenska kulturen utan snarare som en form av kulturimperialism  (Principprogram 2011:19 [www]).

Begreppet massinvandring, står att finna i 2011 års principprogram (Principprogram 2011:23 [www]).

Begreppet muslimer respektive islamism används i stort sett liktydigt i 2011 års principprogram. Några specifika etniska grupper omnämns inte i 1989 års partiprogram (Principprogram 2011:27 [www])

5.4.      Propagandistisk och polemisk stil

5.4.1.1. Värdeladdade ord

Det är framför allt 1989 års partiprogram som utmärks av värdeladdade ord.

Sverige har länge varit förskonat från krig och undsluppit inbördeskrig och revolutioner där broder dödat broder som i Spanien på 30-talet eller i vår tid i det förhärjade Libanon, länge kallad för Mellanösterns pärla. Trots att vårt folk länge var fattigt, trots att översåtligt förmynderi… (Partiprogram 1989:1 [www])

Det vi kan utläsa från inledningen av 1989 års partiprogram är förutom kvantiteten av värdeladdade ord, också att plusorden ligger på ”vi-sidan” och att minusorden ligger på ”dem-sidan”: Sverige: förskonat från krig, undsluppit inbördeskrig och revolutioner. Libanon: en gång en pärla, men numera förhärjat där broder dödat broder. Tittar vi på ett ord som invandrare kopplas den första invandringen ihop med att dessa kunde acklimatisera sig. När invandringen ökar anser SD att det handlar om en ”brokig ström av föregivna” invandrare (Partiprogram 1989:1 [www]). Invandrare kopplas också ihop med brottslighet:

Invandrare som har begått grova brott eller fått uppehållstillstånd och senare medborgarskap på falska grunder (Partiprogram 1989:14 [www]).

SD använder värdeladdade ord för att framföra sitt budskap om invandringen med pathos:

Olösliga invandrarproblem, ökat våld och ökad brottslighet. Det säger sig självt, att denna självmordspolitik måste brytas och att en ny invandringspolitik för överlevnad och hälsa införas, om inte Sverige skall gå sin upplösning och undergång till mötes  (Partiprogram 1989:2 [www]).

Det är en stor skillnad mellan 1989 års Partiprogram och 2011 års Principprogram vad gäller användningen av värdeladdade ord. Texten är skenbart mer neutral vad gäller ordval. Istället för att använda värdeladdade ord definierar man företeelser. SD inleder sitt program med att definierar sig nu som ett ”socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn”  (Principprogram 2011:1 [www]). SD utmålar sig själv i värdeladdade positiva termer, men undviker uppenbara negativt värdeladdade ord för att beskriva meningsmotståndare.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. (Principprogram 2011:2 [www].

5.4.1.2. Menings- och satsbyggnad

Vid en genomgång av de tre första sidorna i 1989 års partiprogram bestod 33 av 83 meningar av mer än 19 ord (39,8 %).  Korta meningar blandas med långa meningar på upp till 51 ord. Ibland dyker det upp en kort mening: ”U-hjälpen slukar miljarder” (Partiprogram 1989:2 www]).  2011 års program karakteriseras också av långa meningar. Vid en genomgång av programmets 3 första sidor är 31 av 50 meningar längre än 19 ord (62,0%). Längsta meningen är på 77 ord. Den optimala meningslängden bör ligga på mellan 13-19 ord (Cassirer: 2015:88). Hypotax och paratax har beräknats på antal samordnade respektive underordnade konjunktioner enligt Wikipedias lista över exempel på vanligaste konjunktioner (Wikipedia: Konjunktioner [www]). I 1989 års partiprogram finns 191 konjunktioner och 129 subjunktioner. I snitt består meningarna av 2,3 samordnade konjunktioner per mening och 1,5 subjunktioner per mening. 1989 års text ligger därmed mer åt det parataktiska hållet och är därmed mer talspråkig än skriftspråklig. I 2011 års principprogram finns 102 konjunktioner och 106 subjunktioner. I snitt består meningarna av 2,0 samordnade konjunktioner per mening och 2,1 subjunktioner per mening. Det finns därmed en jämn fördelning mellan samordnade och underordnade konjunktioner. 2011 års principprogram är därmed mer hypotaktisk och därmed mer skriftspråklig.

Höger- och vänstertyngd har beräknats genom att gränsen för högertyngd mening läggs vid maximalt tre ord före det tempusfyllda verbet. 1989 år partiprogram innehåller 50 meningar med högertyngd, vilket är 60,2% meningar med högertyngd. Med samma beräkningskriterier innehåller 2011 års partiprogram 32 meningar med högertyngd, vilket är 64,0 % meningar med högertyngd.  Även om drygt hälften av meningarna i bägge programmen är högertyngda, belastas de ändå av ett flertal meningar med vänstertyngd som försvårar läsningen. Samtidigt kan alltför stor andel meningar med högertyngd ge ett pratigt intryck (Cassirer 2015:87-88). Någon attributiv satsförkortning har inte hittats i någon av partiprogrammen.

5.4.1.3. Övrigt

I 1989 års partiprogram kan man se upprepning av ord eller uttryck för att ge ett större eftertryck. Man har förskonats och undsluppit krig (Partiprogram 1989:1 [www]). Det finns en synonymitet mellan olösliga invandrarproblem, ökat våld och ökad brottslighet (Partiprogram 1989:2 [www]). I 2011 års principprogram finns också upprepning av ord : försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande (Principprogram 2011:3 [www]). SD sätter i viss mån likhetstecken mellan islam och muslimska fundamentalister:  Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren (Principprogram 2011:18 [www]).

Stegring illustreras i 1989 års partiprogram av det fattiga svenska folket som kunde nå en storartad ekonomisk och social utveckling (Partiprogram 1989:1 [www]). I 2011 års principprogram ser sig SD i fallande ordning som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap (Principprogram 2011:43 [www]).

Anaforer illustreras i 1989 års partiprogram av ”Trots att vårt folk länge var fattigt, trots att översåtligt förmynderi”. Det finns också en tendens att börja stycke efter stycke i slutet av principprogrammet med ordet Sverige:  ”Sverige har en lång tradition”, ”Sverige skall inte binda upp sig”, ”Sverige skall kunna ge”, ”Sverige måste vara beredd” (Partiprogram 1989:15 [www]). I 2011 års principprogram inleds vissa stycken med samma ord: ”Vi bekämpar” ,  ”Vi bekänner oss till”, ”Vi förordar också” (Principprogram 2011:5 [www]). ”Varje människa är unik”, ”Varje ideologi tar sin utgångspunkt i” (Principprogram 2011:7 [www]).”Sverigedemokraternas nationalism är demokratisk”, ”Sverigedemokraternas nationalism är universell”, ”Sverigedemokraternas nationalism är öppen och ickerasistisk”, ”Sverigedemokraternas nationalism är pragmatisk och verklighetsanpassad”. (Principprogram 2011:13 [www])., ”Som infödd svensk räknar vi”, ”Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi” (Principprogram 2011:15 [www])., ”Kultur är ett mångtydigt begrepp”, ”Kultur skulle kunna definieras som levnadssättet” (Principprogram 2011:18 [www])., ”Vi hoppas att de länder som praktiserar denna barbariska sed”, ”Vi hoppas dock samtidigt att dessa länder håller fast vid sina språk”  (Principprogram 2011:20 [www]).

Metafor i 1989 år program: ”Sverige är en idyll”   (Partiprogram 1989:1 [www]). Metaforer finns även in 2011 år principprogram: ”Vad SD kallar för det civiliserade samtalet, benämns även det svenska adelsmärket” (Principprogram 2011:5 [www]). ”Människan är ofullkomlig” (Principprogram 2011:14 [www]). ”Nationalism är pragmatisk och verklighetsanpassad”, ”Vi betraktar de nationalistiska principerna som en färdriktning och ett rättesnöre” (Principprogram 2011:13).

 Ironi i 1989 år program: ” ´internationell solidaritet´ ”, ” ´det öppna samhället´ ”, ” ´demokrati och jämlikhet´ ”, ” ´sin egen kultur´ ”    (Partiprogram 1989:1 [www]), ” ´flerspråkigt och mångkulturellt samhälle´ ”, ” ´godkända´ ”internationellt orienterade politiker” (Partiprogram 1989:2 [www]). ”Båda dessa ideologier betraktar i hög grad människan som en i grunden god och förnuftig varelse, som förutom sin medfödda godhet och rationalitet kan liknas vid ett tomt blad eller en konturlös lerklump, och som formas enbart av den miljö och den sociala kontext hon möter under livets gång…Denna bild av människan må förefalla sympatisk”, ”Vår strävan är att utforma politiken efter hur vi tror att människan är och inte hur vi önskar att hon vore”  (Principprogram 2011: 8 [www]).

Exempel på överdrifter i 1989 års partiprogram: ”Trots att vårt folk länge var fattigt…kunde ändå en storartad ekonomisk och social utveckling ske fredligt och konstruktivt i Sverige – främst tack vare just den stora nationella samhörigheten och frånvaron av främmande folkminoriteter” . , ”Sveriges stora framsteg är svenska folkets verk”., (Partiprogram 1989:1 [www]) ”Olösliga invandrarproblem, ökat våld och ökad brottslighet. Det säger sig självt, att denna självmordspolitik måste brytas och att en ny invandringspolitik för överlevnad och hälsa införas, om inte Sverige skall gå sin upplösning och undergång till mötes” (Partiprogram 1989:2 [www]).  Exempel på överdrifter i 2011 års principprogram:  ”Vi kan också konstatera att historiska försök med att bygga starka kollektiv som är större än nationen ofta har misslyckats, ibland med katastrofala följder som i till exempel före detta Jugoslavien, och att sådana försök därför bör undvikas då de är förenade med stora risker” (Principprogram 2011:8 [www]), ”Man förkastade den gamla högerns egoism, klassförakt och bristande empati med sina arbetande landsmän samtidigt som man också förkastade marxismens naiva människosyn, dess radikalism, internationalism, förakt för traditioner och bristande respekt för lagen och äganderätten” (Principprogram 2011:11 [www]), ”Att på dessa grunder avfärda alla former av nationalism och fosterlandskärlek är dock lika befängt som att avfärda den romantiska kärleken mellan två människor på basis av att den i vissa undantagsfall kan resultera i svartsjuka och svek som ibland slutar med våld” (Principprogram 2011:14 [www]).

Det verkar inte finnas några retoriska frågor i någon av partiprogrammen.

Det finns inga utrop i någon av partiprogrammen i bemärkelsen att meningen avslutas med ett utropstecken eller att man använder imperativ, men det finns meningar som mycket väl passar in på definitionen. Exempel i 1989 års partiprogram är: ”Vi var eniga och kunde enas”,” Sveriges stora framsteg är svenska folkets verk”  (Partiprogram 1989:1 [www]), ” U-hjälpen slukar miljarder”  (Partiprogram 1989:2 [www]), Invandrare som har begått grova brott eller fått uppehållstillstånd och senare medborgarskap på falska grunder bör utvisas ur riket för all framtid. (Partiprogram 1989:14 [www]), Exempel i 2011 års partiprogram är: Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser  (Principprogram 2011:8  [www]), Sverigedemokraternas nationalism är öppen och ickerasistisk (Principprogram 2011:13 [www]).

Opersonligt språk representeras av passiv verbform, adjektivisering, nominalisering. Vid en genomgång av de tre första sidorna i 1989 års partiprogram (1620 ord)  och 2011 års principprogram (1313 ord) kan vardera 18 passiva verbformer hittas. Det motsvarar upp till 1,37 procent av de sammanlagda orden. En SO-text på gymnasienivå kan innehålla 2,95% passiva konstruktioner (Reichenberg 2000:78 [www]). Nominaliseringar  har gåtts igenom som uppfyller kraven att antingen ha ett substantiverande suffix, t. ex. – ing/ning eller – ande/-ende, som knutits till en verbrot eller ha bildats genom att den nakna verbroten används som ett substantiv eller har suffixet -het,- skap, och -dom eller har en avledning med -ig/-lig, -sam, -bar, -mässig eller -aktig (Josefsson 2009:98-99). Sammanlagt har 191 nominaliseringar hittats i de tre första sidorna av 1989 års partiprogram med total 426 verb vilket innebär att 21,3 % av verben i texten är nominaliseringar.  Sammanlagt har 141 nominaliseringar hittats i de tre första sidorna av 2011 års principprogram med totalt 305 verb vilket innebär att 46,2 % av verben i texten är nomaliseringar. En vanlig myndighetsbroschyr har 12,05% nominaliseringar av alla verb (Westman 1974:89–96). Karlgren (1971 [www]) beskriver hur nominalisering används inom kanslispråk för att av olika anledningar undertrycka information, till exempel om vi önskar en opersonlig stil.

6. Diskussion

Att i dagens Sverige tillstå att man som parti har en rasistisk agenda gynnar inte direkt ett parti som vill vinna röster och bli accepterad av det politiska etablissemanget. I 1989 års partiprogram används ordet ”ras”, men i 2011 års program uttrycks explicit att SD är ett icke-rasistiskt parti som definierar människor i termer av kultur. Typiskt för populistiska, rasistiska partier är att öppet förneka att de är rasistiska. Gränsen mellan ”kulturalism” och ”rasism” är också lätt att överskrida, vilket medför en ”kulturrasism”. Ett effektivt verktyg för att granska rasistiska strukturer idag är att använda sig av andrafiering. Finns det ett ”vi” och ett ”dem”? Vad utmärker i sådana fall dessa dikotomier? Vid en genomgång av 1989 års partiprogram och 2011 års principprogram kan konstateras att det i synnerhet i 1989 års program finns en tydlig andrafiering i den bemärkelsen att det både finns ett tydligt och frekvent ”vi” och ”dem”. I 2011 års program finns framför allt ett tydligt ”vi”, men inte ett lika frekvent ”dem”. Detta kan förklaras med att SD i 2011 års principprogram tydligt definierar vilka som är ”vi” och ”dem”. Denna uppdelning i hur svensk man är kan jämföras med hur nazityskland delade upp människor efter hur tyska de var. Klemperer beskriver nazisternas rasuppdelning i sin dagbok. Man kunde vara heljude, halvjude eller kvartsjude – en uppdelning av människor som vi finner en direkt motsvarighet till i 2011 års principprogram.

Inom den klassiska retoriken kan vi konstatera att SD:s trovärdighet (Ethos: Arete) byggs upp genom en identifikation med svenska folket.  SD legitimerar också sin trovärdighet i bägge partiprogrammen genom att åberopa mer eller mindre kända auktoriteter. Att visa sig kunnig och omdömesgill (Ethos: Fronesis) ersätts i 1989 års partiprogram närmast av subjektiva åsikter. I 2011 års principprogram kan däremot en strävan efter att ge ett kunnigt och omdömesgillt intryck utläsas då SD försöker ge en beskrivning av innebörden av socialkonservatism. Det SD vill undervisa sina läsare om (Logos: Docere) är i 1989 års partiprogram att Socialdemokraterna har svikit Sverige genom att öppna upp för en ökad invandring. I 2011 års program läggs istället en större betoning på att lära ut om SD:s socialkonservatism.  Utmärkande för SD:s partiprogram är deras användning av känslomässigt argumentation (Pathos). Tydligast är detta i 1989 års partiprogram som målar upp ett Harmagedon över konsekvenserna av invandringen. Vi kan känna igen användningen av pathos från nazismens propaganda.  Även om SD i 2011 års partiprogram förmedlar ett tydligt budskap över nackdelarna med invandring används inte pathos i samma utsträckning.

SD använder sig genomgående av retoriska argumentationsfel. I 1989 års partiprogram åberopas två av Socialdemokraternas partiledare som verkade under andra världskriget och efterkrigstiden. Förmodligen åberopas dessa dels som ett försök av SD att legitimera sin politik och för att förmedla ett budskap till Socialdemokrater att det är SD som idag representerar dessa auktoriteters politik. I 2011 års principprogram hänvisas till Benjamin Disraeli och Teodor Holmberg, två företrädare för socialkonservatism, varav Disraeli räknas som grundare av socialkonservatismen.  Problemet för SD är att Holmberg värderingar ligger nära nationalsocialismens värdegrund. Det finns flera exempel i SD:s partiprogram där man inte redogör kausalitet på ett vetenskapligt sätt. Varför skulle svenskar enligt 1989 års partiprogram vara ”välmående” i en homogen, svensk stat och varför skulle människors identifikation med andra människor enligt 2011 års principprogram främst grunda sig på gemensam nationell identitet med samma språk och kultur? Till skillnad från falsk kausalitet handlar det sluttande planet om kausalitet, men SD fantiserar ihop konsekvenser som inte har någon verklighetsförankring. Vi kan se detta främst i 1989 års partiprogram där invandring leder till ökat våld, ökad, brottslighet, Sveriges upplösning och undergång. I 2011 års principprogram uttrycker man sig mer lågmält, även om budskapet i princip är densamma. Här är det assimileringsprocessen som försvåras ju större skillnad det är mellan den svenska nationen och invandrarens identitet och kultur. Det finns heller ingen gråskala i SD:s världsbild. Möjligtvis kan en liten arbetskraftsinvandring, företrädesvis av nordbor eller andra européer accepteras, men i SD:s värd råder i stort sett dikotomin ingen invandring eller massinvandring. En fredligt, demokratiskt nation har svårigheter att uppnås om vi tar emot invandrare. Även i 2011 års principprogram betonas nackdelarna med ”mångkulturalistiska strävanden” där resultatet enligt SD skulle bli ”rotlöshet, segregation, motsättningar, otrygghet och minskad välfärd”.  Det finns ingen balanserad diskussion där man kan konstatera att de flesta invandrare faktiskt är hederliga, arbetande samhällsmedborgare där man som invandrare kan identifiera sig både med sin svenskhet och sitt hemlands identitet.

Att bygga en argumentation på en specifik och ofta udda tolkning av ett ord eller en fras – ekvivokation – är utmärkande för SD:s partiprogram. Centralt för SD är begreppet ”nation”.  Ett starkt fokus på nationen är utmärkande både för populism, fascism och nazism.  Vi kan i bägge partiprogrammen också utläsa ett starkt motstånd mot internationalism.  Nazismen är tydligt antiinternationell, där man anser tyska judar som icke delaktiga i det tyska samhället. Begreppet ”ras” används anakronistiskt i 1989 år partiprogram då man citerar   Tage Erlander från 1965. Begreppet ”ras” ansågs inte längre korrekt att använda 1989 och används heller inte i andra samtida riksdagspartiprogram. Genom att använda ordet tar man också ställning. I 2011 års principprogram uttrycker SD att de är icke-rasistiska, men fortsätter därefter att uttrycka att människor ska delas upp efter kulturell bakgrund, något som inom forskning definieras som ny-rasism eller kulturell rasism. Att använda ett begrepp som ”transitering”, vilket används i 2011 års principprogram,  är att skapa närmast en förtingligad, abstrakt relation till människor som likställs med gods, krigsfångar eller militärer, det senare något som man tolkas som ett oönskat element i en nation. Vi kan också jämföra språkbruket med nazisternas tendens att använda byråkratiska termer för att skapa en abstrakt relation till ordets innebörd. Att avrätta judar kom att benämnas slutgiltig lösning [Endlösung]. Begreppet ”essens” är ett väletablerat begrepp inom nyrasismen och ersätter funktionen av begreppet ras samtidigt som man kan hävda att man inte är rasist. Ett väl etablerat begrepp som ”demokrati” omtolkas av SD i 2011 års principprogram till att handla om folk. Förutsättningen för demokrati är ett folk i en nation. Att SD använder sig av begreppet folkhem kan man tolka som att SD tar över terminologi som kan kopplas samman med Socialdemokratin, med syfte att locka till sig Socialdemokratiska väljare. Man talar också i 1989 års partiprogram om Per-Albin Hanssons folkhem. SD använder sig i 2011 års partiprogram av begrepp som ”kulturimperialism”, ”kulturrelativism” och ”masskulturalism”. Innebörden av begreppen handlar enligt SD om ett hot mot den egna, nationella kulturen som förändras eller avskaffas. Det enda sättet att skydda sig mot denna kulturinvasion är att framför allt förhindra invandring. Vi kan konstatera att en av de första nazistiska termer som infördes var likrikta [gleischschalten], vilket kan ses som en antites till begreppet masskultur. SD försöker i möjligaste mån i likhet med nazismen skapa en monokultur. I 2011 års principprogram har begreppet ”lojalitet” tagit plats. Lojalitet är en del av definitionen för hur svensk man egentligen är. Inom nazismen är lydnad och lojalitet mot ledaren och mot nationen en grundläggande doktrin. 

Begreppet ”betrakta” tycks ha en särställning i 2011 års partiprogram. Klemperer beskriver hur nazismen är antiintellektuell och använder känsla istället. Man har en världsåskådning [Weltanschaung]. Att ”betrakta” [anschauen] står som en antites till tänkande.  Man tänker inte systematiskt, enligt Klemperer, utan har en organisation. Begreppet organisation hänger samman med organisk. SD använder sig av det specifika begreppet ”organisk” i 2011 års principprogram. Det är exakt samma terminologi med samma innebörd som nazisterna använde. Organiskt representerar något naturligt, framväxande icke-intellektuellt. SD ser den svenska kulturen som organisk där främmande kulturer i små doser kan inympas.  Hos nazisterna var organisk sanning något som växer fram ur blodet hos en viss ras. 

 I 2011 års principprogram står begreppet ”massinvandring” med. Begreppet är ett ny-rasistiskt begrepp känt från Rivers of blood-talet från 1968. Typiskt för fascism, populism och nynazism är att det är muslimer som är målet för främlingsfientlighet. Anledningen till detta är förmodligen för att, som Klemperer uttrycker det, att det finns ett visst främmande folkslag representerat i samhället. Judar fanns in Tyskland så därför blev de målet.  Det var inte aktuellt att varna för farorna med Verniggerung [negrifieringen]. För SD är också muslimer och islamisering i stort sett liktydigt. I SD:s försök att bli ett mer rumsrent parti har ett begrepp som ”repatriering”, som i SD:s tolkning av ordet handlar om att skicka tillbaka invandrare till deras hemländer, tagits bort efter att ha funnits med i 1996 års partiprogram. Även ett kritiserat begrepp som ”essens” är på väg bort ur SD:s principprogram.

Rent stilistiskt kan det vara intressant att se om SD har drag av propagandistisk och polemisk stil. Detta eftersom nazismen präglas av propagandistisk stil. När nazisterna tog makten övergick deras skriftspråk alltmer till ett abstrakt kanslispråk. Den propagandistiska stilen präglas av värdeladdade ord. Detta är särskilt utmärkande för 1989 års partiprogram där ”vi” beskrivs med positivt laddade attribut och ”dem” med negativt laddade attribut. Sverige och nationen ges enbart positiva värdeord och invandrare ges negativa värdeord. Invandrare kopplas ihop med ord som ”acklimatisera sig”, ”brokig ström av föregivna invandrare”, ”invandrare som har begått grova brott”, ”självmordspolitik”, ”undergång” osv.  Värdeladdade ord finns även i 2011 års principprogram, men där satsar man på positiva värdeord för att beskriva ”vi”.  ”Dem” omgärdas istället av värdeladdade positiva termer som ”traditioner”, ”naturliga gemenskaper som familjen och nationen”,  men undviker uppenbara negativt värdeladdade ord för att beskriva meningsmotståndare. Istället används ekvivokation med specifik terminologi samt definitioner av vem som är svensk.

I SD:s stilart i sina partiprogram blandas propagandistisk och polemisk stil med kanslistil. Typiskt för kanslistil är långa meningar. Vi kan i det undersökta materialet se att nästan 40% i 1989 års partiprogram och drygt 60% i 2011 års principprogram består av meningar med fler än 19 ord. Ser vi till hypo- och paratax kan vi se att 1989 års partiprogram är mer parataktiskt och 2011 års principprogram mer hypotaktiskt. Stilen går i 1989 års partiprogram går således mer åt talspråk medan stilen i 2011 års principprogram går mer åt kanslistil. Högertyngda meningar dominerar med knapp marginal 1989 års partiprogram samt 2011 års principprogram, men bägge programmen har ett flertal meningar med tydligvänstertyngd, vilket försvårar läsningen. Förmodligen har ambitionen varit att använda en mer skriftspråklig text, vilket förstärker texternas stil som kanslispråk.

Typiskt för propagandistisk och polemisk stil är hopning, variation, stegring, anaforer och metaforer, ironi, överdrifter, retoriska frågor och utrop. Vi kan se en del av detta i både 1989 och 2011 års program. I bägge programmen kan man utläsa hur det sätts en synonymitet mellan till exempel ”invandrarproblem”, ”ökat våld” och ”brottslighet” eller ”islam” och ”muslimska fundamentalister”. I synnerhet 1989 års partiprogram utmärks av överdrifter där man i en och samma mening lyckas klämma in ord som ”olösliga”, ”invandrarproblem”, ”ökat våld”, ”ökad brottslighet”, ”självmordspolitik”, ”överlevnad”, ”upplösning och undergång”. I 2011 års principprogram lindar man delvis in överdrifter genom att åberopa auktoriteters påstådda åsikter: ”Man förkastade den gamla högerns egoism, klassförakt och bristande empati med sina arbetande landsmän samtidigt som man också förkastade marxismens naiva människosyn, dess radikalism, internationalism, förakt för traditioner och bristande respekt för lagen och äganderätten”.  Ironin i 1989 års program är extra tydlig då vissa ord sätts inom citationstecken: ”internationell solidaritet”, ”det öppna samhället”, ”sin egen kultur” etc. 2011 års principprogram är mer försåtlig. SD målar upp sina meningsmotståndares godtrogenhet för att sedan uttrycka att ”denna bild av människan må förefalla sympatisk” och avsluta med att deklarera att de själva är realister. Eftersom inte utropstecken eller interjektioner finns i texterna får man istället tänka sig om vissa meningar hade passat med utropstecken. I 1989 års partiprogram har vi till exempel ”U-hjälpen slukar miljarder”. I 2011 års principprogram har vi till exempel ” Sverigedemokraternas nationalism är öppen och ickerasistisk”. Då många meningar i partiprogrammen är långa, står dessa korta meningar också ut mer.

Typiskt för kanslispråk är opersonligt språk. Detta kan delas upp i passiv verbform, adjektivisering samt nominalisering. Andelen passiva verbformer är färre än i en SO-text, men andelen nominaliseringar ligger mycket högre i 1989 års partiprogram än i en myndighetsbroschyr och fördubblas i 2011 års principprogram. Bägge partiprogrammen utmärks av kanslispråk och detta kraftigt ökat i 2011 års principprogram. Orsaken till att kanslispråket ökat i 2011 års principprogram kan tillskrivas både en önskan att hålla en mer formell och opersonlig stil samt vara ett försök till att undertrycka information.

7. Slutsatser

Retoriken i SDs partiprogram kan definieras som rasistisk och nazistisk. Skillnaden mellan 1989 års partiprogram och 2011 års principprogram är att språket och stilen ändrats, men inte innehållet. Vi kan se en mycket tydlig andrafiering i bägge partiprogrammen. 1989 års partiprogram utmärks mest av pathos där positivt laddade värdeord tillskrivs ett ”vi” och negativt laddade värdeord tillskrivs ett ”dem”. I 2011 års principprogram används istället för negativt laddade värdeord främst ekvivokation där vi finner en terminologi som överensstämmer med nazitysklands terminologi. Från den nyrasistiska rörelsen har ett begrepp som ”essens” hämtats, vilket ersätter begreppet ”ras” som i ett citat från 1965 används anakronistiskt i 1989 års partiprogram. Inget annat riksdagsparti från tiden kring 1989 använder begreppet ras i sitt partiprogram. I 2011 års principprogram väljer SD att indela människor i olika kategorier beroende på hur pass svenska de anses vara. Detta kan ses som en ren parallell till Hitlers uppdelning av tyska medborgare. I 2011 års principprogram   utmålas direkt muslimer som det stora hotet mot Sverige.  Ett tydligt kriterium för högerpopulistiska partier är motståndet mot invandrare och i synnerhet muslimer. Att judar inte är främsta kriteriet för populistiska partiers motstånd handlar förmodligen både om att det inte är lönsamt att attackera judar efter att förintelsen uppdagats och att muslimer nu är den stora minoriteten i samhället.  Klemperer påpekade redan i sin biografi som utkom efter andra världskriget att den nazistiska antisemitismen berodde på att det var judarna som var minoriteten i Tyskland. För Klemperer var det tydligt att vilken annan minoritet i samhället som helst skulle kunna utsättas för samma förföljelse.

  I likhet med när Hitler kom till makten 1933 och deras skriftspråk övergick från en mer propagandistiskt och talspråklig stil till en kanslistil så har 1989 års partiprogram med ett starkt pathos mer och mer i 2011 års principprogram kommit att ersättas av ett strikt kanslispråk med färre värdeladdade ord i polemisk betydelse. Ironi används för att beskriva meningsmotståndare och invandrare, men används mer sparsamt och diskret i 2011 års principprogram.  Bägge programmen använder sig av fallasier. I synnerhet i 1989 års partiprogram används falskt auktoritetsargument, förmodligen för att locka till sig socialdemokratiska väljare. I bägge programmen finns exempel på falsk kausalitet, det sluttande planet, och falsk dikotomi med syfte att måla upp skräckscenarier över invandringens följder.

Summa: 10 000 ord

8. Litteraturförteckning

Besara, Nisha 2009. Befriande att en kommersiell tidning tar ställning. Aftonbladet 2009-09-18.

<https://www.aftonbladet.se/debatt/a/7lPgeK/befriande-att-en-kommersiell-tidning-tar-stallning&gt;. Hämtat 2020-08-10.

Cassirer, Ernst [1946] 2007. Gesammelte Werke. Bd 25, The myth of the state. Hamburg : Meiner, cop.

Cassirer, Peter 2015. Stilistiken. Ödåkra: Retorikförlaget.

DuBow, Saul 1995. Scientific Racism in Modern South Africa. Cambridge: Cambridge University Press.

Edgren, Lars 2018. En antidemokratisk SD-förebild.  Magasin Opulens 2018-09-06.

<https://www.opulens.se/opinion/en-antidemokratisk-sd-forebild//>. Hämtat 2020-07-20.

Ekman, Mikael & Daniel Poohl 2010. Ut ur skuggan. En kritisk granskning av Sverigedemokraterna. Stockholm: Natur & Kultur.

Ekström von Essen, Ulla & Rasmus Fleischer 2006a. ”Nazismens rasistiska retorik präglar Sverigedemokraterna”. Svenska Dagbladet debatt 2006-07-06

<https://www.dn.se/debatt/nazismens-rasistiska-retorik-praglar-sverigedemokraterna/>. Hämtat 2020-06-25.

Ekström von Essen. Ulla & Rasmus Fleischer 2006b. Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna 2002-2006: en studie av politisk aktivitet, strategi och mobilisering. Norrköping: Integrationsverket.

<https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/2006Sverigedemokraterna.pdf>. Hämtat 2020-06-26

Elgenius, Gabriella & Jens Rydgren 2017.The Sweden Democrats and the ethno-nationalist rhetoric of decay and betrayal. Sociologisk Forskning, årgång 54, nr 4, sid 353–358.

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1168350/FULLTEXT01.pdf/>. Hämtat 2020-06-25.

Eliasson, Markus 2018. Sverigedemokraterna – ett avradikaliserat högerpopulistiskt parti? Statsvetenskap 15 hp. Sundsvall: Mittuniversitetet.

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1258292/FULLTEXT01.pdf/>. Hämtat 2020-06-27.

Expo 2011. Sverigedemokraterna och nazismen. 2011-01-14.

<https://expo.se/2011/01/sverigedemokraterna-och-nazismen/ >. Hämtat 2020-07-11.

Fler jobb och nya möjligheter. Vägval 2010 [Socialdemokraterna]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/v/2010&gt;. Hämtat 2020-07-22.

Folkpartiet Liberalernas valmanifest 2010

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/fp/v/2010/>. Hämtat 2020-07-22.

Forskning.se 2015. SD konsekventa i sina budskap – har samma lösning på alla frågor. 2015-09-17.

Fredrickson, George M. 2002. Rasism. En historisk översikt. Lund: Historiska media.

From, Mattias 2016. SD-arkivet. Sverigedemokraternas historia digitaliserad.

<http://www.sdarkivet.com/index.php?page=17/>. Hämtat 2020-06-25.

Gelman, Susan A. 2005. The essential child. New York: Oxford Univ. Press.

<https://www-oxfordscholarship-com.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/acprof:oso/9780195154061.001.0001/acprof-9780195154061>. Hämtat 2020-06-21

Granér, Lisa & Erik Nilsson 2017. Bara tomma ord från SD. Göteborgsposten debatt 2017-01.23.

<https://www.gp.se/debatt/bara-tomma-ord-fr%C3%A5n-sd-1.4128426>.Hämtat 2020-07-12

Gustavsson, Markus 1999. Ett nätverk för nazister – Sverigedemokraterna pekas ut av avhoppare. Aftonbladet 1999-12-02.

Hietanen, M. (2016) Argumentationsanalys för retoriker. O Fischer, Patrik Meherens & Jon Viklund (red.), Retorisk kritik: Teori och metod i retorisk analys. Andra upplagan. (s. 35-51). Ödåkra:  Retorikförlaget.

Holmqvist, Anette & Pär Karlsson 2016. Busch Thor: SD är inte ett rasistiskt parti. Aftonbladet 2016-09-01.

<https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e1ex9K/busch-thor-sd-ar-inte-ett-rasistiskt-parti/>. Hämtat 2020-06-25.

Höjer, Henrik 2014. Fascister eller inte – vad anser forskarna? Forskning och Framsteg. 2014-12-09

<http://fof.se/tidning/2015/2/artikel/fascister-eller-inte-vad-anser-forskarna/>. Hämtat 2020-06-25.

Framtiden 2010. [Miljöpartiet valmanifest]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/mp/v/2010/&gt;. Hämtat 2020-07-22.

Ivarsflaten, Elisabeth, & Frøy Gudbrandsen 2011. The populist radical right in western Europé.

<https://www.en.cgs.aau.dk/digitalAssets/115/115204_the-populist-radical-right-in-western-europe.pdf />. Hämtat 2020-07-14.

Jakobsson, Johannes 2010. Rasism i slips : Sverigedemokrater och nazister idag. Stockholm: LL-förlaget.

Johansson, Håkan 2018. Nedärvd essens. Samhällsnytt 2018-08-24.

<https://samnytt.se/nedarvd-essens/>. Hämtat 2020-08-17.

Jungar, Ann-Cathrine 2017. Populism i Norden: Från marginalen mot den politiska mittfåran. Helsingfors: Tankesmedjan Agenda.

<https://www.agenda.fi/wp-content/uploads/2018/04/Populism_web.pdf/>. Hämtat 2020-06-26.

Karlgren, Hans 1971.  Konsten att undertrycka information. I: Språkvård, 1971:1, 8–11

<http://www.lingvi.st/HansKarlgren/Skriva/konsten_att_undertrycka_information.html&gt;. Hämtat 2020-07-23.

Klemperer, Victor. [1947] 2006. LTI : tredje rikets språk : [lingua Tertii imperii] : en filologs anteckningsbok. Göteborg: Glänta.

Klintevall, Mikael 2018 Björn Söder (SD) möter hård kritik efter uttalande om samer och judar. Svt.se 2018-10-16.

<https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politiker-i-natbrak-om-minoriteters-svenskhet/>. Hämtat 2020-07-05.

Kristdemokraternas valmanifest 1988

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/kd/v/1988/>. Hämtat 2020-07-20.

Lönnaeus, Olle 2019. Därför stryker SD ”rasbiologin” ur sitt program. Sydsvenskan. 2019-11-07.

<https://www.sydsvenskan.se/2019-11-07/darfor-stryker-sd-rasbiologin-ur-sitt-program/>. Hämtat 2020-06-27.

Löwander, Birgitta & Mirjam Hagström 2011. Antisemitism och islamologi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Uppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet A2011/1622/DISK

<http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitism-och-islamofobi-rapport.pdf/>. Hämtat 2020-06-25.

Miljöpartiet de gröna. Valmanifest.

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/mp/v/1988/>. Hämtat 2020-07-20.

Moderaternas idéprogram 2011. Ansvar för hela Sverige.

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/i/2011/>. Hämtat 2020-07-22.

Ny demokrati. Partiprogram [1991]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/nd/v/1991/>. Hämtat 2020-07-20.

Mral, Birgitte, Marie Gelang, Emelie Bröms 2016. Kritisk retorikanalys. Text, bild, actia. Ödåkra: Retorikförlaget

NE: Attributiv satsförkortning

<https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attributiv-satsf%C3%B6rkortning/>. Hämtat 2020-07-20

NE: Benjamin Disraeli

<https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/benjamin-disraeli/>. Hämtat 2020-07-20.

NE: Fascism

https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fascism/>. Hämtat 2020-06-26.

NE: Nazism

<https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nazism/>. Hämtat 2020-06-26

NE: Rasism.

<https://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rasism/>. Hämtat 2020-07-04.

NE: Sverigedemokraterna.

<http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverigedemokraterna/>. Hämtat 2020-06-26.

NE: Totalitarism.

<http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/totalitarism/>. Hämtat 2020-07-01.

Nilsson, Mats. Skrämmande likheter mellan SD:s partiprogram och Mein Kampf. Dagens Arena. 2016-09-01.

<http://www.dagensarena.se/innehall/skrammande-likheter-mellan-sds-partiprogram-och-mein-kampf//>. Hämtat 2020-07-12.

Nordenskiöld, Tomas 2019. Ulf Kristersson: Fel att kalla SD rasister. Expressen 2019-10-14.

<https://www.expressen.se/nyheter/ulf-kristersson-fel-att-kalla-sd-rasister//>. Hämtat 2020-06-26.

Ofstad, Harald. 1979. Vårt förakt för svaghet: nazismens normer och värderingar – och våra egna. Stockholm: Karneval.

Oja, Simon. 2015. Sverigedemokraternas budskap 2005-2010: en retorisk studie av ett annorlunda parti. Diss, Örebro: Örebro universitet.

Oxford reference: Othering

<https://www-oxfordreference-com.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/acref/9780191834837.001.0001/acref-9780191834837-e-283// >. Hämtat 2020-07-04.

Polenz, Peter von 1978. Geschichte der deutschen Sprache. Erweiterte Neubearbeitung der früheren Darstellung von H. Sperbet. 9. Überarbeitete Aufl. Berlin/New York, s. 164 ff.

Reichenberg, Monica 2000. Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.

<https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/13747&gt;. Hämtat 2020-07-22.

Riksdagen.se 1975.  Proposition 1975:26 Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

<https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/regeringens-proposition-om-riktlinjer-for_FY0326/>. Hämtat 2020-07-12.

Ripenberg, Maria. 2018. ”Jag vet var du bör bo…” Vem vet var människor bör bo? Uppsala Nya Tidning 2018- 10-17.

<https://unt.se/ledare/jag-vet-var-du-bor-bo-5009101.aspx/>. Hämtat 2020-07-17.

Runnberg, Jens 2013. Bomberjackorna blev kostymer. Dalarnas Tidningar 2013-02-08.

<https://www.dt.se/artikel/bomberjackorna-blev-kostymer/>. Hämtat 2020-06-25.

Rydstedt, Rudolf 2012. Retorik. Lund:Studentlitteratur.

<https://core.ac.uk/download/pdf/130026973.pdf/>. Hämtat 2020-07-04.

Sandberg, Christin 2017. Antiasister tvistar om ordet ras. Språktidningen 2017/1.

<https://spraktidningen.se/artiklar/2016/12/antirasister-tvistar-om-ordet-ras/>. Hämtat 2020-07-20.

Sannerstedt, Anders 2015. Hur extrema är Sverigedemokraterna? Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

<http://som.gu.se/digitalAssets/1533/1533976_hur-extrema—r-sverigedemokraterna-sannerstedt.pdf/>. Hämtat 2020-06-26.

SAOB: Transitera

<https://svenska.se/saob/?id=T_2241-0115.66xs/>. Hämtat 2020-07-13.

SOU 2012:74. Främlingsfienden inom oss.

<https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2012/11/sou-201274//>. Hämtat 2020-07-12.

Stigfur, Sophie 2020. Ulf Kristersson (M): Kan samarbeta med Sverigedemokraterna. Aftonbladet 2020-06-05. 

<https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4q9ndg/ulf-kristersson-m-kan-samarbeta-med-sverigedemokraterna/>. Hämtat 2020-06-25.

Sverige 1988. Valmanifest [Socialdemokraterna]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/v/1988/>. Hämtat 2020-07-20.

Sverigedemokraterna Partiprogram 1989.

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/1989/>. Hämtat 2020-06-25.

Sverigedemokraternas partiprogram. Kallas av SD för Principprogram och antogs 2011. <https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/c/2011/>. Hämtat 2020-06-25.

The Testament of Adolf Hitler. Genoud, F. (red.). London 1959.

Till Sverige 1988. Vänsterpartiet kommunisternas valmanifest.

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/v/v/1988/>. Hämtat 2020-06-25.

Ulvenlöv, Johan, Matti Palm & Anders Larsson 2017. Utan ånger. Gustav Ekstrpm. SS-veteranen som grundade Sverigedemokraterna. Eskilstuna: Vaktel förlag.

Valmanifest för Centerpartiet mandatperioden 2010-2014 <https://snd.gu.se/sv/vivill/party/c/v/2010/>. Hämtat 2020-07-22.

Valmanifest 1988 [Folkpartiet]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/fp/v/1988/>. Hämtat 2020-07-20.

Valmanifest 1988 [Moderaterna]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/v/1988/>. Hämtat 2020-07-20.

Valprogram 1989-91 [Centern]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/c/v/1988/ >. Hämtat 2020-07-20.

Vänsterpartiet valplattform 2010

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/v/v/2010&gt;. Hämtat 2020-07-22.

Westman, Margareta 1974. Bruksprosa. En funktionell stilanalys med kvantitativ metod. Stockholm: LiberTryck

<https://pubs.sub.su.se/397.pdf>. Hämtat 2020-08-24.

Wikipedia: Benjamin Disraeli.

<https://sv.wikipedia.org/wiki/Benjamin_Disraeli/>. Hämtat 2020-07-20.

Wikipedia; Copia: Foundations of the Abundant Style

<https://en.wikipedia.org/wiki/Copia:_Foundations_of_the_Abundant_Style/>. Hämtat 2020-07-04.

Wikipedia: Konjunktion

< https://sv.wikipedia.org/wiki/Konjunktion_(ordklass)>. Hämtat 2020-07-24.

Wikipedia: Rivers of blood. Speech.

<https://en.wikipedia.org/wiki/Rivers_of_Blood_speech/>. Hämtat 2020-07-16..

Örebro Universitetsbibliotek: Opersonligt språk

<https://www.oru.se/ub/for-studenter/skrivguide/sprak-och-stil/opersonligt2/>. Hämtat 2020-07-21..

13 steg och 89 vallöften 2010. [Kristdemokraterna partiprogram]

<https://snd.gu.se/sv/vivill/party/kd/v/2010/>. Hämtat 2020-07-2w..

9. Bilagor

Partiprogram 1989
ViDe andra
SIDAN 1.
Sverige ….förskonat från krig.Broder dödad broder
Vårt folk…fattigtÖversåtligt förmynderi, länge under främmande fogdevälde.
Nationell samhörighetFrånvaron av främmande folkminoriteter
Svårt drabbade vårt folkLedande klassernas förtryck
Vårt folk…storartade ekonomisk och social utveckling ske fredligt och konstruktivt i Sverige. 
…eniga och kunde enas.…denna invandring…begränsad, kostnadsfri och välmotiverad.
Sveriges stora framsteg är svenska folkets verk. 
…våra förfäders arbetsinsatser… 
…stora svenskar som trätt fram ur folkdjupet… 
…välmående, fritt folk i en homogen svensk stat.…allsköns förföljda socialistiska bröder, inklusive både kommunister, anarkister och ligister som åberopade politisk förföljelse.
 …brokig ström av föregivna invandrare och politiska flyktingar.
 …åberopar de ”demokrati och jämlikhet” för att ställa ständiga krav på alla medborgerliga rättigheter och på att få bibehålla ”sin egen kultur”, inklusive sina inhemska sedvänjor och inbördes konflikter.
SIDAN 2
 …olösliga invandrarproblem, ökat våld och ökad brottslighet.
…svenska nationens sönderfall… 
…vårt nationella arv… 
…belopp skulle behövas bättre till de sämst ställda svenskarna..…u-hjälpen slukar miljarder.
…skattebetalarna tvingats betala deras uppehälle…internationella ligor och förbrytare…Knarksyndikat och terrorister…
Vår nation är ett kollektiv…ansvar för vårt folks bästa. 
Gemensamma rötter stärker den nationella samhörigheten…. 
Alla svenskars lika värde och våra medborgerliga fri- och rättigheter… 
Ingen svensk ska behöva vara utan arbete, bostad, eller näringsriktig kost. 
 En utsträckt hand och stöd ska vi ge till folk som lider nöd i andra länder.Sverige bör bidra med materiellt eller ekonomiskt stöd…flyktingläger.
…nationella samhörigheten…som grund. 
Sverigedemokraterna vänder sig till alla svenskar oavsett bakgrund och status i samhället. 
Svenskarna…ansedda…frambringat en rad framstående vetenskapsmän, konstnärer, författare och idrottsmän. 
 …bli svensk medborgare…icke-nordbo, ha varit bosatt minst 10 år i Sverige…behärska det svenska språket i tal och skrift…besitta vissa kunskaper i svensk historia.
 Nordiska invandrare… svenskt medborgarskap efter tre år.
 …återvändande svenska emigranter efter två år.
Endast svenska medborgare skall för rösta i kommunalval, landstingsval och riksdagsval i Sverige. 
SIDAN 3
Den nationella samhörigheten…. Grunden för en vital och levande demokrati. 
SIDAN 6
 S och andra partier talar …om Sveriges samhörighet med avlägsna folk i tredje världen.
…det är i Norden eller Europa vi har våra rötter. 
SIDAN 7
 …utländska medborgares ägande av kommersiellt inriktad verksamhet i Sverige hållas inom begränsade ramar.
…Sverige klara sina sysselsättningsproblem med inhemsk arbetskraft.I undantagsfall kan utländsk arbetskraft från kulturellt närstående länder ges tillfälligt arbetstillstånd.
SIDAN 9
Det är huvudsakligen svenska kvinnor som söker abort. 
SIDAN 10
Svenskarna har ett rikt kulturarv…Detta kulturarv är… allvarligt hota av… den ökande utomeuropeiska invandringen…
SIDAN 11
 Sverigedemokraterna vill motverka det mångkulturella och mångetniska samhälle som vi håller på att få med den nuvarande invandrings- och sk flyktingpolitiken.
…Sverige i sin homogena befolkningssammansättning har haft en ovärderlig tillgång.De senaste årtiondenas ansvarslösa invandringspolitik gör… att svenskarna riskerar att förlora kontrollen över sitt eget land.
 ..bör huvudsakligen ta emot flyktingar- och invandrare av europeisk härkomst då européerna är de som bäst etniskt och kulturellt kan smälta in i det svenska samhället.
 …Sverige måste kraftigt begränsa invandringen samt verka för återflyttning av invandrare av utomeuropeisk härkomst.
SIDAN 12
…allmän värnplikt där varje vapenför svensk deltar. 
SIDAN 14
 Invandrare som har begått grova brott eller fått uppehållstillstånd och senare medborgarskap på falska grunder bör utvisas ur riket för all framtid.
Svenska folket skall inte behöva utsättas för politisk hjärntvätt eller ensidig propaganda. 
…en gemensam nordisk [teve-]kanal. 
 Sverige ska kunna ge en hjälpande han till folk i misär och offer för naturkatastrofer, svält, krig eller förtryck. …Utöver det skall Sverige kunna hjälpa fattiga nationer att bygga upp ett efferkitvt lantbruk för att på sikt bli självförsörjande på livsmedel.
Vår nordiska hemvist gör att vi skall värna särskilt mycket om ett gott förhållande till de andra nordiska länderna. 
Partiprogram 2011  
SIDAN 3
Sverigedemokraterna…nationalistisk grundsyn 
Partiet bildades… [för att]…slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. 
SIDAN 5
Sverige är ett av de få länder där bönderna aldrig varit livegna……folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk.
…förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati. 
SIDAN 8
…förbrödring och nationell solidaritet… 
SIDAN 10
…den egna nationens intressen skall sättas i främsta rummet 
 …vår nationella gemenskap öppen även för människor med bakgrund i andra nationer.
SIDAN 11
 …de nationer som befinner sig i minoritet inom den stat som de tillhör undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi.
…kärlek till den egna nationen… 
Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur. Medlem av den svenska nationen kan man…bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den. 
Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation.
 …man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.
SIDAN 15
Den nationella samhörigheten binder samman nationens medlemmar över tid och rum och skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna liksom mellan unga och gamla, olika samhällsklasser, politiska läger och geografiska regioner. 
Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur. Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den 
Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet. 
Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation. 
 På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.
 . Assimileringsprocessen är ofta lång och problemfylld och historien visar att det ibland kan ta flera generationer innan den är slutförd och i vissa fall lyckas den inte överhuvudtaget, utan leder istället till uppkomsten av segregerade och särkulturella samhällen. Ju mer en invandrares ursprungliga identitet och kultur skiljer sig ifrån den svenska nationens och ju större gruppen av invandrare är, desto svårare blir assimileringsprocessen. Detta är en av de primära orsakerna till att Sverigedemokraterna förespråkar en långsiktigt ansvarstagande och begränsad invandring, i synnerhet ifrån länder där kulturen och värdegrunden…
Sidan 16
 …starkt avviker ifrån den svenska.
Sverigedemokraterna skiljer på… och tillhörighet till den svenska nationen, men anser samtidigt att alla medborgare oavsett nationstillhörighet skall vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter.… medborgarskap i den svenska staten….
 Vi tror att det bästa för vårt samhälle är att en så stor andel som möjligt av statens medborgare också har en svensk identitet. Vi inser och accepterar dock att det alltid kommer att finnas en viss andel av medborgarna som inte uppfattar sig som svenska. Vi ser inget större problem med detta så länge denna grupp är begränsad, accepterar svenska lagar, normer och traditioner och inte bidrar till ökad segregation och motsättningar
 Grundläggande krav för att kunna erhålla svenskt medborgarskap skall vara att man varit bosatt i landet under en längre tid och att man under denna tid visat att man är lojal med Sverige, respekterar svenska lagar och övriga samhällsregler, att man lärt sig det svenska språket och skaffat sig grundläggande kunskaper om svensk historia och svenskt samhällsliv. Den som är svensk medborgare skall inte kunna inneha annat medborgarskap utöver det svenska och endast svenska medborgare skall ha rösträtt i allmänna val.
Sidan 17
nationens historiska arv och kulturella särart. 
Sidan 19
 Utländska företeelser kan mycket väl bli en del av den svenska kulturen om det sker naturligt, frivilligt, organiskt och successivt . Kulturimpulser som utan att anpassas till svenska förhållanden inympas i det svenska samhället av makthavare eller grupper som inte själva ser sig som svenska betraktar vi dock inte som en del av den svenska kulturen utan snarare som en form av kulturimperialism. Berikande kulturmöten sker bäst utan tvång eller propåer från överheten.
I sin allra vidaste mening skulle den svenska kulturen kunna definieras som summan av allt som någonsin tänkts, skrivits, sagts, skapats eller gjorts av personer som tillhör den svenska nationen. 
Det som vi primärt inriktar oss på att bevara är dock sådant som vi betraktar som tillhörande kärnan i den svenska kulturen. Till denna kärna räknar vi i första hand sådana företeelser som i särskilt hög utsträckning har präglat vår samhällsutveckling, har en djup förankring i den svenska historien, har en stor utbredning bland tidigare och/eller nu levande svenskar, har en stark symbolisk betydelse för den svenska identitet eller på något sätt är unikt för den svenska nationen eller en viss del av den svenska nationen. Det faktum att en viss företeelse är att betrakta som svensk är i sig inte nog för att vi skall anse den vara särskilt skyddsvärd, den måste också vara förenlig med en konstruktiv och demokratisk samhällsutveckling. 
 Att värna om kulturarvet är också att visa respekt mot tidigare generationer, att minnas vad de har åstadkommit. Den absolut viktigaste aspekten är dock att kulturarvet fungerar som ett sammanhållande kitt. Varje samhälle behöver gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, gemensamma högtider och traditioner, gemensamma seder och bruk för att i förlängningen kunna hålla samman. Särskilt viktigt blir detta i en stat som den svenska med en solidariskt finansierad välfärdsmodell eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baserar sig på identifikation och en stark känsla av gemenskap 
 Sverigedemokraterna är motståndare till både kulturimperialism och kulturrelativism. De unika och olikartade identiteter som mänsklighetens olika folk och folkgrupper uppvisar är betingade av deras respektive kulturer. De skilda kulturerna är mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.
 Vi accepterar och stödjer att den svenska staten hjälper en inhemsk opposition i andra länder som arbetar för att förändra de aspekter av ett lands kultur som står i direkt strid med demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter. Vid sidan av dylika kulturyttringar anser vi dock inte att någon nation eller stat har moralisk rätt medvetet försöka förändra eller avskaffa en annan nations kultur.
 Det är uppenbart så att vissa kulturer är bättre än andra på att slå vakt om grundläggande mänskliga rättigheter, skapa demokrati och materiellt välstånd, god sjukvård, hög utbildningsnivå och likhet inför lagen. Detta gör att dessa kulturer, i våra ögon är bättre än de kulturer som inte vill eller förmår att skapa goda levnadsvillkor för de människor som lever i dem.
Sidan 20
 Vi vill naturligtvis inte att de kulturer som är dåliga på att skapa drägliga levnadsvillkor helt skall försvinna utan endast att de av egen kraft skall göra sig av med de för mänskligheten destruktiva aspekterna.
 Den i vissa länder utbredda seden med kvinnlig könsstympning kan anföras som ett konkret exempel på en sådan destruktiv aspekt. Vi hoppas att de länder som praktiserar denna barbariska sed väljer att avskaffa den och att man gör upp med de kvinnofientliga attityder som ligger till grund för den
Sidan 21
 Rubrik: SVERIGEDEMOKRATERNA OCH MÅNGKULTURALISMEN
 vi blir starka motståndare till mångkulturalismen som politisk idé och samhällssystem.
 begreppet mångkulturalism synonymt med den politiska idén om att det är positivt för ett samhälle att inom sig rymma en mängd olika nationella kulturer, sakna en överordnad majoritetskultur och att aktivt arbeta för att invandrargrupper skall bevara sin ursprungliga kultur och identitet. Huruvida slutmålet med de mångkulturalistiska strävandena är att skapa ett samhälle där alla nationella kulturer upplöses och sammanblandas till en ny gemensam mångkultur eller om det är att särkulturellt samhälle där en mängd vitt skilda nationella kulturer existerar parallellt inom samma stat, är för oss ovidkommande. Vår uppfattning är att bägge dessa scenarion kommer att leda till ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation, motsättningar, otrygghet och minskad välfärd som följd
 förekomsten av invandrare och utländska kulturimpulser inte per automatik gör ett samhälle mångkulturellt enligt vår definition. Ett samhälle likt till exempel det svenska samhället på 1960-talet, med en uttalat överordnad majoritetskultur och en aktiv assimileringspolitik, men som inom sig rymmer en begränsad mängd invandrade individer av annan kulturell bakgrund som ännu inte är fullt ut assimilerade och som hyser ytliga utländska kulturimpulser i form av till exempel mat, kläder och dans, som den infödda befolkningen tagit till sig och uppskattar, är således inte att betrakta som en mångkultur enligt vår definition
Vårt alternativ till mångkulturalismen är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975, där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen. Kärnan i assimilationstanken är att slå fast att den svenska staten inte är ett kulturellt vakuum och att den svenska nationens kultur i kraft av sin historia, med undantag endast för de nationella minoriteterna, är överordnad andra nationers kulturer inom den svenska statens område. 
 . Som en logisk konsekvens av detta skall allt statligt och kommunalt stöd som syftar till att invandrare skall bevara och stärka sina ursprungliga kulturer och identiteter dras in. Parallellt med detta skall stödet till bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet öka.
Sidan 22
 Invandrare som kommer till Sverige skall erbjudas grundläggande utbildning i det svenska språket, svenska lagar, svensk historia och svensk kultur och samhällsliv. Man skall också kunna få hjälp med att få en eventuell tidigare utbildning från hemlandet validerad. Utöver detta skall ansvaret för individens anpassning till det svenska samhället vila på den enskilde.
Sidan 23
 Rubrik: 9. SVERIGEDEMOKRATERNA OCH INVANDRINGEN
 Främst har det rört sig om ett begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrare har kunnat assimileras in i den svenska nationen. Trots att problem inte har saknats har denna historiska invandring i flera fall haft en positiv nettoinverkan på samhället. Tendensen i modern tid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar. Trots att det inte saknas exempel på enskilda individer som på ett positivt sätt anpassat sig och bidragit till det svenska samhället under senare tid, så är ändå den sammanlagda nettoeffekten av massinvandringen från avlägsna länder starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt.
Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet. 
 Reglerna för anhöriginvandring måste vara utformade på ett sådant sätt att de inte bidrar till att skapa ökad segregation eller andra sociala och ekonomiska problem.
Sidan 27
Den svenska staten kan och bör inte vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över tusen år. Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten. Få andra idéer och institutioner har varit lika betydelsefulla för formandet av den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Det svenska språket, konsten, litteraturen, filosofin, moralen, traditionerna, arkitekturen, musiken m.m. är alla exempel på samhällsområden som varit och är starkt färgade av vårt kristna arv 
Bevarandet av detta kulturarv är således en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke-troende. För att kunna förhålla sig strikt religiöst neutral skulle staten behöva fjärma en betydande del av det svenska kulturarvet ifrån de offentliga verksamheterna och det offentliga rummet och detta är ingenting som Sverigedemokraterna ser som önskvärt. Kristendomen bör i kraft av sin historia tillåtas att inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige. 
 Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.
Sidan 31.
 Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation. Stora kulturella och befolkningsmässiga förändringar inom en stat påverkar således alla aspekter av ekonomin och förmågan att skapa tillväxt. Det sociala kapitalet är både ekonomins bas och dess smörjmedel.
En ansvarsfull ekonomisk politik måste således vara inriktad på att långsiktigt bevara och stärka en hög nivå av socialt kapital. 
Sidan 32.
 Varken negativ eller positiv särbehandling på basis av kön, ålder, sexuell 33 läggning, nationalitet eller etnisk tillhörighet skall vara tillåtet på den svenska arbetsmarknaden.
 Sverigedemokraterna ser arbetskraftsinvandring främst som ett sätt att tillfälligt kompensera för en dåligt fungerande matchning på den svenska arbetsmarknaden, men också en metod att ta till när antalet arbetstillfällen tillfälligt blir större än arbetskraften i landet. Därför förespråkar vi en modell med gästarbetare, där utländsk arbetskraft kan få tillfälligt uppehållstillstånd knutet till arbetsmarknadens behov Viktigt att komma ihåg är att människor är så mycket mer än bara produktionsenheter i en ekonomi och att ökad kulturell heterogenitet, via stora, långväga folkomflyttningar, som regel får betydande negativa konsekvenser för det sociala kapitalet i invandringslandet. Tillåtandet av en omfattande och permanent arbetskraftinvandring riskerar också att förvärra problemen i de utvecklingsländer som dräneras på sin unga och välutbildade befolkning.
Sidan 34.
Sverigedemokraterna betraktar folkhemstanken som en i grunden socialkonservativ idé. Visionen om ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass- utan nationstillhörighet och där alla medborgare är garanterade en hög nivå av fysisk, ekonomisk och social trygghet, är också vägledande för Sverigedemokraternas politik på välfärdsområdet. 
För att långsiktigt kunna slå vakt om folkhemstanken och välfärdsstaten måste man också slå vakt om den nationella sammanhållningen. Det måste finnas en gemensam identitet i botten för att de som har mer ska vara beredda att dela med sig till dem som har mindre. Av denna anledning finns det också en inneboende motsättning mellan välfärd och mångkulturalism. 
Sidan 43
Som tidigare nämnt betraktar vi oss i fallande ordning som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. 
Sverigedemokraterna är positiva till ett utbyte av idéer, kulturimpulser och erfarenheter över nationsgränserna, under förutsättning att det sker på jämlika och frivilliga villkor och inte utgör något allvarligt hot mot den nationella identiteten 
Sidan 44.
Den svenska utrikespolitiken skall vara självständig och primärt vara inriktad på att värna svenska intressen samt demokratiska fri- och rättigheter i världen. 
 Biståndspolitiken skall bedrivas med respekt för mottagarländernas kultur och traditioner.
  
lll

Farväl

Så blev det inget farväl
Du rycktes bort från mig
Och jag rycktes bort från dig

Men vi behandlade varandra väl
Så varje möte var ett förberett farväl
Och jag hoppas du minns mig
Så som jag alltid minns dig

Så kan byråkrati ge ett straff
Och vi vissnar som rosen i din karaff
För att stanna en natt för att hjälpa
Det var det som byråkratin ville stjälpa

Jag var tvungen att gå för aldrig vända
Jag fick lova att alla nummer radera
Jag fick lova att ingen hälsning sända
Jag fick lova att aldrig se dig mera

Om du läser detta och vill träffa en hund
Kanske vill du umgås en stund
Du blev aldrig tvingad att radera
Du blev aldrig tvingad att inte se mig mera

Om du läser detta får du gärna ta kontakt
Men valet är ditt och kortet är lagt
Mitt liv går vidare med nya tag
Så är livets och universums lag

 

Ödmjuk

Modest utan stolthet eller arrogans
Accepterar livet som det är
Är inte narcissist eller egenkär
Kräver ingen beundrarsvans

Har förhållningssätt i balans
Ingen självömkan finnes här
Ser till medmänniskan kär
Håller till Egot en distans

Livet är inte alltid en dans
Ingen bitterhet i  hjärtat när
Fastän hjärtat kanske skär
Ibland måste man ta sin chans

Skattar sig lycklig trots dålig ans
Hjälper alla båd när och fjär
När du behöver så finns en där
Ser storheten i allt som fanns